I oktober 2015 kunde Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg avslöja att det vid tillfället fanns 125 svenskar som befann sig i områden kontrollerade av den Islamiska staten (IS) och som rest till terrorgruppen i Syrien och Irak för att ansluta sig. 90 av dessa är män och 35 kvinnor. I februari ska totalt 299 svenskar rest för att ansluta sig till gruppen under se senaste 3 åren – 133 har återvänt till Sverige och minst 40 unga svenska män ska ha dött när de stridit för gruppen.

Detta har lett till diskussioner om hur samhället kan agera för att hindra unga från att ansluta sig till terrororganisationer. Mycket av rekryteringen sker på nätet, och det är också där IS är som mest aktiva.

Yannick Veilleux-Lepage är doktorand vid The Handa Centre for the Study of Terrorism and Political Violence och menar att det viktigaste sättet att motverka IS på är att skapa trovärdiga motberättelser, kontranarrativ, som kan hindra människor från att tilltalas av terrororganisationen. Problemet med flera av de motberättelserna är att de förts fram av röster som inte har någon trovärdighet hos människor som radikaliserats eller är på väg att radikaliseras. 

Linus Gustafsson.

Linus Gustafsson.

– Vi har bland annat sett hur USA:s utrikesdepartement försökt med kampanjen "Think Again Turn Away" där de försökt berätta om vad som egentligen händer om du reser till IS-kontrollerade områden. Problemet är att kampanjen kommer från en västerländsk statskälla, den saknar helt legitimitet hos de kampanjen vill nå, säger han till Metro.

Den åsikten delar även Linus Gustafsson, som forskar om politiskt våld och terrorism på Försvarshögskolan.

– Det är ofta svårt att ännu utvärdera olika former av åtgärder, och det är svårt att vidta dem eftersom de här personerna är såpass radikala att det är svårt att ha en diskussion med dem. Ibland kan det till och med ha en kontraproduktiv effekt. Utrikesdepartementen i USA och Storbritannien har båda försökt med motberättelser, men det tror jag inte alls på. Befinner man sig i riskzonen tror jag inte att ett konto från den svenska regeringen skulle ha någon effekt, säger han.

Yannick Veilleux-Lepage.

Yannick Veilleux-Lepage.

Yannick Veilleux-Lepage lyfter fram organisationen Quilliam Foundation som ett föredöme. Organisationen gjorde sig bland annat känd för filmen "Not another brother" som fokuserar på hur IS-sympatisörer splittrar brittiska muslimska grupper och gemenskaper. 

– Jag tror att en underanvänd resurs är människor som kommit tillbaka från IS och vill visa att de inte längre är ett hot. De har åkt till Syrien och Irak av olika anledningar och förbittrats av brutaliteten. De har mycket mer legitimitet än utrikesdepartement. Det handlar om att ge dessa röster kraft, säger han.

Linus Gustafsson tror också att det är viktigt att vi inte ser sociala medier som separata från resten av verkligheten.

– Ska man gå till grunden kanske det inte är sociala medier utan personers förmåga att ta till sig de här ideologiska våldsbejaklande budskapen som man ska hindra. Tittar man på de här personerna ser man många likheter hur man agerar i andra extremistiska grupper. Man har den här svartvita världen och ett väldigt dåligt förhållningssätt till kritiskt tänkande. Att skapa den här kritiska massan och det här ifrågasättandet gör man förmodligen inte på sociala medier, den sker förmodligen ute i civilsamhället och på skolor och så.

►LÄS MER:  Så rekryterar terroristerna i svenska Facebookgrupper