Då ska du söka vård
  • Om du får svårt att gå på toaletten eller domningar i underlivet.
  • Om ryggontet inte går över efter en vecka eller två.
  • Om du har domningar eller svagheter i båda benen.
  • Om du förutom ont i ryggen har smärta i bröstkorg och mage.
  • Om du förutom ont i ryggen har feber eller känner dig riktigt sjuk.

    Källa:1177
Så ska du göra när du har ont i ryggen – steg för steg

1. Mildra smärtan med till exempel värktabletter om du inte kan röra på dig.
2. Rör dig så mycket du kan.
3. Undvik tunga lyft och vridning i sidled
4. Se till att inte bli stillasittande.
5. Det kan vara skönt att ha stöd för svanken. Du kan till exempel använda dig en ihoprullad handduk eller en kudde.

Källa: Björn Strömqvist,  Anna Hafsteinsson Östenberg, 1177.
 

Vanligt ryggont, eller lumbago som det heter på läkarspråk, kan drabba alla.

– Tre av fyra drabbas av ryggont någon gång i livet. I majoriteten av fallen är det godartat och snabbt övergående. Är det måttliga besvär ska man vänta ut det och försöka vara aktiv. Ryggen mår bäst av att vara i aktivitet, säger Björn Strömqvist, professor i ortopedi vid Lunds universitet.

LÄS MER: Då får du sjukanmäla dig från jobbet – och det här får chefen göra 

Även om det gör ont blir inte ryggen bättre av vila. 

– Allra först kan man behöva lindra smärtan så att man kan röra sig. Men ofta är det bra att röra sig det man kan, så att man får genomblödning i kroppen och inte blir stel och undviker att röra sig. Man kan behöva hjälp, man kan gå till kiropraktor för att mobilisera musklerna eller till en sjukgymnast för att mobilisera och mjuka upp musklerna, säger Anna Hafsteinsson Östenberg, legitimerad sjukgymnast och lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. 

Att röra på sig fysisk emellanåt och förberedda sig fysiskt på jobbet kan innebära en minskning av risken av arbetsrelaterade skador. Vid jobb som kan innebära tunga lyft kan man använda ett styrkekträningsbälte för att ge ryggen stöd i samband med lyften. För personer som jobbar på kontor är det viktigt att variera sin arbetsställning. 

– Att växla mellan stå och sitta är en rekommendation, men också att man tänker på hur man står och sitter så att man inte är som en hösäck. Sen ska man inte stå eller sitta för länge, man bör inte sitta i tre timmar. Ur en allmän hälsoaspekt är det bra att röra sig en gång i timmen, säger Anna Hafsteinsson Östenberg. 

LÄS MER: Allt fler barn har kronisk smärta 

Men om det händer, att ryggen låser sig, antingen i musklerna eller i lederna, gör det ont. Man kan bli stel i ryggen eller bara känna smärta på ett visst område. 

– De flesta som får ont i ryggen får det för att de inte är förberedda för den aktivitet de gör. Exempelvis om det är fint väder och man är ute och gräver i trädgården, rensar ogräs, krattar löv eller skottar snö och kroppen inte är förberedd för det. Man får ont för ryggen kan inte hålla emot, säger Anna Hafsteinsson Östenberg. 

Vanligt ryggont går oftast över av sig själv. 

När ska man söka vård för ryggont?

– I första hand är det om man får nervpåverkan till benen, då är det ofta lite allvarligare. Det absoluta är om man får svårt att kissa eller med avföringen eller domningar i underlivet, då kan det vara tecken på allvarligare sjukdom. Normalt sett blir man bättre efter en vecka eller två, säger Björn Strömqvist.

LÄS MER: Dålig rygg? Då liknar din ryggrad schimpansens