Fakta: Det visar enkäten

Här är några av svaren i enkätundersökningen kring hedersförtryck.

78,4 procent av tjejerna anser att de är hårt kontrollerade i sitt privatliv av föräldrarna jämfört med 16,5 procent bland killarna.

34,8 procent av tjejerna får aldrig följa med på en klassresa med övernattning jämfört med 13,6 procent av killarna.

39,1 procent av tjejerna får gå på fritidsgården jämfört med 82 procent av killarna.

23,2 procent av tjejerna får lov av föräldrarna att umgås med bägge könen jämfört med 93,2 procent av killarna.

41,1 procent av tjejerna får inte ha ett förhållande för sina föräldrar jämfört med 15,5 procent av killarna.

Källa: Varken Hora eller Kuvad.

Undersökningen som genomförts av föreningen Varken Hora eller Kuvad presenterades på fredagen.

– Jag blev jättechockad när jag såg resultatet. Jag hade trott att det kanske skulle vara någon procent. Och dessutom var det nästan ingen skillnad mellan killar och tjejer när det gällde sympatierna, säger Guluzar Tarhan Selvi, tillförordnad projektledare på Varken Hora eller Kuvad, till TT.

1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år i socialt och ekonomiskt utsatta stadsdelar i Göteborg har svarat på enkäten som också kartlagt förekomsten av hedersförtryck. 11 procent hävdade att de kände sympati för religiösa extremister och 13 procent sade sig känna någon med sådana sympatier.

Inga parallell-samhällen

– Det finns all anledning att titta på vad som gått fel. Vi måste jobba på ett helt annat sätt så att det inte uppstår parallell-samhällen, vilket det har gjort på vissa håll, säger Helene Odenjung, till TT.

Hillevi Engström är regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism. Hon är inte lika förvånad över de siffror som nu presenteras.

– Undersökningen är gjord i några av de områden där vi vet att det finns personer som har åkt för att ansluta sig till IS i Syrien, säger hon.

– Man måste ta fram alla fakta och sedan måste man börja det förebyggande arbetet tidigt och tala om allas lika värde och mänskliga rättigheter i skolan. Det handlar också om utanförskap. Många människor har en känsla av att de inte hör till samhället.

"Nu finns det siffror"

Inte heller integrationspolisen Ulf Boström överraskas helt av siffrorna.

– Men det är ofattbart att ingen lyssnat på de som arbetat på skolor och fritidsgårdar, poliser i området, de som finns inom den sociala verksamheten. Men nu har vi fått siffror på hur det ser ut och nu kan myndigheter och politiker lyfta frågan, säger Ulf Boström.

Göteborgsstudien har analyserats av bland annat Hans Ekbrand, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.

– Med tanke på hur urvalet är gjort är det skolor med de största problemen med hedersförtryck som finns med i enkäten. Men det förtar inte värdet av undersökningen. Det är gott nog att göra en kartläggning av hur det ser ut på de här skolorna Det är tillräckligt många, framförallt flickor, som berättat hur deras vardagsliv inskränkts för att det ska lyftas upp på en politisk nivå, säger Hans Ekbrand.