Uppgörelsen i Minsk

Rysslands president Vladimir Putin, Ukrainas president Petro Porosjenko, Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel möttes i februari 2015 i Vitrysslands huvudstad Minsk. De förhandlade där fram en uppgörelse för vapenstillestånd i östra Ukraina. Värd för mötet var den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko.

Uppgörelsen kallas för Minsk 2, och manar till vapenvila i konflikten samt en rad politiska, ekonomiska och sociala åtgärder för att göra slut på konflikten i östra Ukraina. Bland annat ska båda parter dra tillbaka tyngre vapen, som robotar, och släppa fångar. Lokala val ska hållas i östra Ukraina.

Våldet har inte upphört helt men har minskat kraftigt, samtidigt som få framsteg har gjorts gällande de andra punkterna i avtalet.

Konflikten bröt ut i början av 2014 och har skördat omkring 9 000 liv.

En av huvudpunkterna på dagordningen har varit att försöka få Ukraina att fullfölja sitt åtagande att bana väg för val i rebellfästet Donetsk. Men Klimkin menar att ett fullständigt eldupphör först måste komma till stånd.

– Säkerhet först. Utan säkerhet kan vi inte leverera någonting ytterligare, säger Klimkin efter mötet.

Den franske utrikesministern Jean-Marc Ayrault hade däremot en något ljusare syn på samtalen. Han lyfter fram att de fyra utrikesministrarna åtminstone enats om att val bör hållas innan slutet av juli.

Ukraina har uttryckt oro för att Moskva skulle utnyttja val i Donetsk till att destabilisera hela landet, och Klimkin vill se åtgärder för att återta kontrollen över gränsen till Ryssland för att stoppa vad han beskriver som inflödet av vapen, ammunition och ryska trupper. Den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier klagade efter mötet på bristande samarbetsvilja mellan Ukraina och Ryssland, vars utrikesminister Sergej Lavrov lämnade samtalen utan att ge någon kommentar.