Fakta: Fredskonferensen

Vad handlar samtalen om?

Sedan självständigheten 1948 har etniska rebeller kämpat om kontrollen över sin mark. Genom att bjuda in parterna till förhandlingar hoppas Burmas de facto-ledare Aung San Suu Kyi omforma den tidigare militärdiktaturen till en federal demokrati.

Varför händer det nu?

Suu Kyi har betonat att fred är avgörande för den politiska och ekonomiska återhämtningen i Burma. Många lever i svår fattigdom trots att det finns rika reserver av naturresurser.

Vilka är de stora hindren?

Efter årtionden av konflikt är det svårt att veta hur ett federalt Burma skulle se ut. Flera rebellgrupper strider aktivt mot statliga trupper och arméns historia av brutalitet gör många etniska grupper misstänksamma mot generalerna.

Vad finns för bredare konsekvenser?

Fred vore ett viktigt steg mot att öppna upp Burmas prövade men snabbt växande ekonomi. Kina är intresserat av flera energiprojekt men det finns oro för att planerade kraftverksdammar kan skada miljön.

Omvärldens förväntningar på vad fredspristagaren Aung San Suu Kyi kan åstadkomma i Burma har varit höga sedan valet i november. Suu Kyi har gjort fredsprocessen till en prioriterad fråga för sin administration och i veckan träffas regeringen, militären och flera etniska rebellgrupper som en del i en storsatsning för att sätta punkt för konflikter som plågat Burma i decennier.

– Bara om vi alla står enade kommer vårt land att vara fredligt, sade Suu Kyi i öppningsanförandet på femdagarskonferensen, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Möte varje halvår

Få konkreta förslag väntas den här veckan men planen är återkommande förhandlingar varje halvår som ska beröra allt från politiska och kulturella frågor till hur inkomsterna från landets naturresurser ska delas. Det finns med andra ord många utmaningar för delegaterna att ta itu med. En annan är bristen på kvinnor i förhandlingarna.

Enligt Human Rights Watch har kvinnor varit i stort sett frånvarande i fredssamtalen. I de åtta större fredsansträngningar som skett sedan 2012 har det bara funnits tio kvinnor bland 195 ledande delegater.

"Tediplomati"

Kvinnogrupper har vittnat om hur både regeringstjänstemän och representanter från väpnade grupper behandlat dem med förakt. En aktivist säger att den enda chansen till påverkan under förhandlingarna har varit i tepauserna.

"Kvinnor har rätt till en meningsfull och omfattande roll för att vara med och bestämma om sitt lands framtid. Burmas kvinnor har länge fått utstå övergrepp, men har arbetat hårt för att främja de mänskliga rättigheterna", säger Sarah Taylor som arbetar med frågor om kvinnors rättigheter hos HRW, i ett uttalande.