Fakta: Fängelse för bedrägeri

Många av hjärnorna bakom falska bombdetektorer avtjänar fängelsestraff för bedrägeri.

Den brittiske affärsmannen Jim McCormick, vars företag sålde och tillverkade ADE–651, dömdes 2013 till tio års fängelse för att enligt domaren ha sålt bombdetektorer som byggde på amerikansktillverkade golfbollsdetektorer – som inte heller fungerade. McCormick hävdade att hans apparater kunde upptäcka sprängämnen genom sina antenner, men flera utredningar har visat att de var värdelösa.

Domaren kallade affärsidén känslokall och slog fast att den med all sannolikhet bidragit till att människor skadats och dödats.

Apparaterna kostade mindre än 50 dollar att tillverka men McCormick sålde 7 000 stycken för mellan 2 500 och 3 000 dollar styck. Bland kunderna fanns Niger, Syrien, Mexiko och FN-styrkor i Libanon. Irak köpte värdelösa bombdetektorer för 38 miljoner dollar.

Den brittiske affärsmannen Gary Bolton, mannen bakom GT2000, dömdes till fängelse för bedrägeri 2013.

2010 införde Storbritannien exportförbud mot ADE–651 och GT2000, och varnade för att de är värdelösa.

Källa: The Guardian, AFP, Reuters

Fakta: Så skulle det funka

Så här var Jim McCormicks ADE–651 tänkt att fungera.

1. En liten mängd av ämnet som användaren ville upptäcka, till exempel sprängämnen, lades i en burk tillsammans med ett klistermärke som skulle absorbera "ångorna" från ämnet.

2. Klistermärket placerades sedan på ett kreditkortsstort kort, som lästes in av en kortläsare och placerades i apparaten.

3. Användaren skulle hålla apparaten i handen. Den hade ingen fungerande elektronik utan den vridbara antennen skulle ge utslag för att indikera var det eftersökta ämnet fanns.

Källa: BBC

De handhållna bombdetektorerna var en vanlig syn i säkerhetskontroller i konfliktområden under 00-talet. Genom att lägga stora summor pengar på de antennprydda manickerna hoppades myndigheter världen över som genom ett trollslag få stopp på de bombdåd som krävt otaliga människoliv.

Men de magiska undren uteblev. De brittiska affärsmän som blev miljonärer på att sälja bombdetektorer med namn som ADE–651 och GT2000 – som dömts ut som värdelösa – sitter fängslade för bedrägeri.

I Irak dröjde det dock flera år och ett IS-dåd med över 320 döda för att premiärministern i juli skulle beordra bort apparaterna från vägspärrarna.

"Avskräckande syfte"

Trots uppmärksamheten kring den globala skandalen har man i Pakistan tillverkat 15 000 liknande bombdetektorer som används vid flygplatser och myndighetsbyggnader. Flera tjänstemän har medgett för nyhetsbyrån AFP att apparaterna är värdelösa, vilket militanta grupper sannolikt också är medvetna om.

– De har enbart ett avskräckande syfte, det är bra för polis och säkerhetspersonal att ha något i händerna, sade en tjänsteman på inrikesdepartementet nyligen till AFP.

Sedan flera år tillbaka håller den pakistanska flygplatsstyrkan ASF i tillverkningen av "Khoji". I manualen utlovas enligt AFP att bombdetektorn kan upptäcka sprängämnen på upp till hundra meters avstånd, även bakom murar och i fordon. Men den bygger på en teknik som dömts ut av internationella experter.

– Det är båg alltihop. Det finns fortfarande obskyra firmor över hela världen som säljer den här typen av apparater. Det är en slagruta helt enkelt och det finns inga vetenskapliga belägg för att det skulle fungera, säger Henric Östmark, sprängämnesexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

Profiterar på bluffen

"Dessa 'trollstavar' bygger på samma stolliga vetenskap som ligger bakom slagrutor, förmågan att hitta grundvatten med hjälp av björkkvistar. Mäktiga särintressen står bakom bluffen och någonstans blir någon väldigt rik på bekostnad av vår trygghet och säkerhet" skriver den pakistanska tidningen Express Tribune i en ledare.

Nyhetsbyrån Reuters korrespondent har sett liknande detektorer användas i Libanon, Syrien och Egypten de senaste månaderna. Även om modellerna inte bekräftats individuellt, så uppges de påminna om ADE–651 och GT2000 i sin utformning.

Terrorforskaren Magnus Norell beklagar om det är så att icke-funktionsdugliga bombdetektorer fortfarande används i konfliktdrabbade områden. Han har själv stött på en av de antennprydda apparaterna vid en poliskontroll i Libanon, även om det var ett tag sedan nu.

– Det är helt bisarrt att de fortfarande används, eftersom de inte fungerar. Bomber släpps igenom och folk dör. Det kan bero på en kombination av slarv, ointresse och att alla faktiskt inte är medvetna om att de inte fungerar, säger han.

"Underbetyg"

Norell pekar på vikten av att myndigheter samarbetar kring insatserna mot säkerhetshot men framhåller att Pakistan, precis som många länder i Mellanöstern, har problem med korruption och interna politiska stridigheter.

– Det finns lösningar, det är inte svårt. Det går att göra mycket med små medel, israelerna är exempelvis duktiga på det. Det här är ett underbetyg åt myndigheter, militär och polis och deras förmåga att koordinera sitt svar på hoten.