Fakta: Allergener ska utmärkas

På livsmedel ska allergener, ämnen som vanligen framkallar allergi, märkas ut med speciellt typsnitt eller annan bakgrund i innehållsförteckningen. På varan måste stå vilka vegetabiliska oljor eller fetter som ingår. Från och med i år ska också produktens saltinnehåll redovisas.

Ansvaret för livsmedelskontrollen i landet delas mellan kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket.

Kommuner kontrollerar dricksvattenproducenter, butiker, restauranger, skolkök och organisationer och länsstyrelserna enskilda jordbruk, uppfödare, fiskare och bärplockare.

Livsmedelsverket samordnar landets livsmedelskontroll och kontrollerar själv äggpackerier, större mejerier, fiskanläggningar och slakterier.

Även produkter som har importerats från USA ska vara märkta enligt EU-regler. Det är importören som ansvarar för märkningen av varan.

Källa: Livsmedelsverket

Att ett livsmedel saknar information om allergener – ämnen som kan ge allergiska reaktioner – är en vanlig anmärkning vid livsmedelskontroller i både Västra Götaland och Stockholm. Särskilt sammansatta livsmedel, som färdig sallad eller lasagne, saknar återkommande uppgifter om allergener, enligt Daniel Selin, avdelningschef vid Livsmedelskontrollen i Stockholms stad.

Det kan exempelvis handla om att man märker ut att livsmedlet innehållet majonnäs, men inte skriver att majonnäs i sin tur innehåller ägg.

– Det är en hälsofara för dem som är överkänsliga mot ägg och kan leda till allvarliga reaktioner, till och med dödsfall hos småbarn, säger Daniel Selin till TT.

Risk för falskmärkning

I de flesta fall rättar företagen till brister vid en anmärkning. Gör de det inte, kan de få sanktioner och förbjudas att sälja produkten.

Men det stora problemet är att många varor – särskilt livsmedel som svenska grossistföretag importerar – aldrig kontrolleras, enligt Daniel Selin.

Hos grossistföretagen hinner inspektörerna bara göra enstaka kontrollbesök per år och då bara under någon timme, medan man lägger ner mer tid på kontroll av restauranger.

– Risken är stor att många felmärkta varor rinner igenom. Ett vanligt påstående är till exempel att en produkt är ekologisk trots att det inte finns belägg för det. Importerade produkter påstås ofta vara "organic", det vill säga giftfria. Där behöver vi titta på om påståendena stämmer, men får inte tid, säger Daniel Selin.

Ny vägledning kommer

Daniel Selin tycker att Livsmedelsverket i sin vägledning ska uppmana till bättre kontroll av livsmedelsinformationen och att den även ska innehålla uppgifter om varifrån maten kommer.

En ny vägledning är på gång, lovar Jan Sjögren, avdelningschef vid Livsmedelverket.

– Vi har fokuserat på märkningskontroll och fusk på senare tid och utbildar inspektörer i detta nu. I en ny vägledning som kommer först om ett par år riskklassar vi märkning av livsmedel och produkters ursprung. Men redan nu är det upp till varje kommun om de vill lägga resurser på detta, säger han.

Hur bra livsmedelskontrollen är varierar från kommun till kommun, enligt Louise Ungerth vid Konsumentföreningen i Stockholm, och betonar särskilt EU-regeln att särskilt märka ut allergener på livsmedlens innehållsförteckning.