Sveriges namnlag

Enligt namnlagen finns det tre typer av namn: förnamn, mellannamn och efternamn. Reglerna kring förnamn är bland annat att de inte får uppfattas som stötande eller vara sådant att det kan leda till obehag för den som ska bära det. Det får inte heller ha en tydlig efternamnskaraktär.

2009 ändrades rättspraxis kring namnlagen,  efter en dom där Jan-Olov Madeleine Ågren fick rätt att heta Madeleine.  Då beslutade regeringen att en person som är över 18 år själv har rätt att bestämma förnamn, oavsett vilket biologiskt eller juridiskt kön man har.

Det finns inte längre några skäl att dela upp personer efter kön, menar finländska myndigheter som nu planerar en ändring av landets namnlag. Snart blir det möjligt att ge sitt barn ett namn som traditionellt inte förknippas med dess biologiska kön, rapporterar Lännen Medias tidningar.

Däremot kommer det likt tidigare vara fortsatt olagligt att ge sitt barn ett namn som kan uppfattas som stötande eller opassande, eller som på något vis kan vara till nackdel för barnet.

Men hur är det egentligen i Sverige? Får en flicka heta Johan och en pojke heta Nadja?

– Vår bestämmelse är allmänt utformad. Som förnamn får man inte välja namn som kan väcka anstöt, som kan tänkas leda till obehag för den som bär namnet eller som  av annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt, säger Danijela Pavic, expert vid Justitiedepartementet, till Metro.

Vilka namn som kan verka anstötliga eller opassande i svenska mått mätt är dock svårare att svara på. Enligt Pavic är det överlämnat till rättstillämpningen och någonting Skatteverket tar beslut om i samband med att föräldrar eller barnets vårdnadshavare inom tre månader efter barnets födelse anmäler förnamn till myndigheten.

Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, uppger att det mer eller mindre är fritt fram att döpa sina barn till flick- eller pojknamn oavsett vilket kön de har.

– Ja, i grunden är det så. Namnlagen är förhållandevis gammal. Det är egentligen rättsutvecklingen som gjort att det blivit en mer generös utveckling och tillämpning i dag jämfört med för fem, tio år sedan. 2009 förändrades praxis i och med ett fall med en man som ville ändra sitt namn och även ha ett kvinnonamn. Sedan dess finns det inte könskopplade namn i juridisk mening, säger han till Metro.

Man kan alltså exempelvis ge sin dotter ett traditionellt pojknamn?

– Ja, det skulle jag säga. Det enda är om det skulle kunna leda till men eller obehag för den som ska bära det. Det är svårt att bedöma men jag har svårt att se att de skulle anses vara stötande.