– Det är en rimlig premie för en egen nationell försvarsförmåga.

Allan Widman, ordförande i riksdagens förvarsutskott, till TT om ett förslag från Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark om att låna 35 miljarder kronor till Försvarsmakten.

Fakta: Försvarsöverenskommelsen i fjol

Försvarsanslagen 2016–2020 höjs med sammanlagt 10,2 miljarder kronor.

2016 blir höjning 1,3 miljarder för att därefter öka.

I höjningen ingår en omfördelning från internationella insatser.

Anslagshöjningen finansierar inte aviserade materielsatsningar efter 2020, till exempel tio extra Gripenplan.

En utredning om långsiktig materielförsörjning tillsätts.

En expertutredning om Sveriges internationella samarbeten tillsätts.

En utredning om försvarets personalförsörjning tillsätts.

S, MP, M, KD och C bildar en "försvarsgrupp" för att vårda överenskommelsen.

Liberalerna (då Folkpartiet) hoppade av förhandlingarna efter att ha krävt mer pengar till Försvarsmakten.

– Det är en rimlig premie för en egen nationell försvarsförmåga, säger Liberalernas Allan Widman, ordförande i riksdagens förvarsutskott, till TT.

I en debattartikel i Dagens Nyheter oroas Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark över det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde och osäkerhet i både öster och väster. Han föreslår att Försvarsmakten får 35 miljarder kronor genom en engångsupplåning för att återta förmågor som försvunnit sedan 2004 efter en politik som "förts på den felaktiga grunden att inga hot fanns".

Hökmark skriver att dagens försvarsanslag ligger kring en procent av BNP och att "Sverige bör självfallet sträva efter den två-procentsnivå som är målet för Nato och EU."

Direkta förhandlingar

L stödjer Hökmarks förslag. I fjol beslutade L att Sverige på sikt bör ha minst två procent och vill även att riksdagen uttalar detta, säger Widman.

Läget är brådskande, säger han. Därför är han "ingen vän" av att tillsätta en ny försvarsberedning för att diskutera frågan eftersom det skulle leda till "två förlorade år, minst".

– Jag tycker att man i stället bör gå direkt på försvarsförhandlingar och att de förs mellan regeringen och oppositionen. Det är uppenbart för alla att vi inte bara har ett litet försvarsanslag utan också att det försvarsbeslut som fattades förra året är förbisprunget av den säkerhetspolitiska utvecklingen och att det dessutom har havererat ekonomiskt.

SD villkorar

Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson säger att partiet för två år sedan begärde akuta försvarspengar. SD kräver nu att delar av de 35 miljarderna, i så fall, går till ett nytt luftvärn av typen Aster och nya eldenheter av en rörlig kustrobot från Saab.

TT: Men med de villkoren stödjer ni Hökmarks förslag?

– Ja, absolut, svarar Jansson.

"Tas på allvar"

Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson, säger inte att partiet rakt av stödjer Hökmarks förslag. Men den grupp som förhandlade fram försvarsbeslutet i fjol bör samlas för att diskutera det snabbt försämrade omvärldsläget och även vilka åtgärder som behövs på mer kort sikt.

– Då är Gunnar Hökmarks förslag värt att tas på allvar, och jag tycker att försvarsgruppen bör inkallas så snart som möjligt för att diskutera.

Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström säger till TT att en försvarsberedning bör tillsättas. I övrigt vill han diskutera genomförandet av fjolårets försvarsbeslut, det försämrade omvärldsläget, presidentvalet i USA, Försvarsmaktens behov och annat vid försvarsgruppens regelbundna möten.

Moderaterna vill inte kommentera Hökmarks förlag.

Försvarsdepartementet säger att försvarsminister Peter Hultqvist (S) har andra åtaganden och inte kan kommentera på lördagen.