Fakta: Thailands turbulenta politik

I Thailand finns två stora politiska block: de så kallade gulskjortorna och rödskjortorna, efter färgen på de kläder anhängarna bär under gatudemonstrationer. Maktkampen mellan de bägge har präglat politiken i Thailand i över ett decennium.

Gulskjortorna stöder Demokratiska partiet. Rödskjortorna stöder den landsflyktige förre premiärministern och miljardären Thaksin Shinawatra och partiet För Thailand.

För Thailand vann valet 2011. Premiärminister blev Yingluck Shinawatra, syster till Thaksin.

När premiärministern 2013 föreslog en amnestilag utbröt en politisk kris.

Yingluck avsattes av en domstol i maj 2014. Strax därefter tog ett militärråd makten i Thailand. Rådet utsåg en regering som styr landet.

Yingluck ställdes i fredags inför rätta anklagad för försumlighet under sin tid vid makten.

Den styrande militären har förbjudit alla opinionsyttringar mot författningsförslaget. Aktivister som försökt kampanja mot den nya författningen har gripits och en tv-station har stängts. Enligt en ny lag kan den som kampanjar mot förslaget få 10 års fängelse.

Militären styr Thailand efter en kupp i maj 2014 och har lovat thailändarna fria val. Enligt juntan som styr landet, "Nationella rådet för fred och ordning", banar ett ja till författningen väg för att allmänna val kan hållas nästa år.

Kritiska partier

Landets två största partier är dock emot författningsförslaget. De anser att det ger militären för mycket makt och rätt att blanda sig i politiken. Även Demokratiska partiet, som välkomnade militärkuppen för två år sedan, är kritiskt.

– Det går emot den grundläggande principen av vad vi tror på. . . demokrati. Det kommer att utlösa en ny konflikt, sade partiets ledare och förre premiärministern Abhisit Vejjajiva i en intervju med nyhetsbyrån AFP förra veckan.

I förslaget föreslås bland annat att militären får utse platserna i en av parlamentets två kammare, senaten. Förutom ja eller nej till författningen får väljarna på valsedeln också ta ställning till om senaten ska få vara med och välja premiärminister.

Status quo

Utgången i folkomröstningen spelar ingen avgörande roll, anser författaren och journalisten Bertil Lintner, som bland annat gett ut en bok om Thailands historia.

– Militärens främsta syfte är att garantera status quo den närmaste framtiden. Kungens hälsa är vacklande och militären vill ha stabilitet i händelse att han avlider, säger Bertil Lintner till TT.

Den 88-årige kung Bhumibol har suttit på tronen ända sedan 1946. Han har begränsad politisk makt men har stort inflytande över thailändarna, som har en djup respekt för monarken.

Ett ja i folkomröstningen ger militären ett fortsatt starkt inflytande. Om förslaget förkastas har juntaledaren och premiärministern Prayuth Chan-O-Cha sagt att han kommer att föreslå ett nytt reviderat författningsförslag. Den processen kan ta ett par år och under den tiden fortsätter militären att styra Thailand.