– Att få gräva ut och sakta men säkert få se ansikte för ansikte träda fram – det har varit häftigare än många andra saker.

Arkeolog Maria Nilsson om upptäckten av cirka 3 400 år gamla statyer som grävts fram i ett stenbrott i södra Egypten.

Fakta: Här hämtades tempelsten

Jabal al-Silsila är ett gammalt stenbrott 85 mil söder om Kairo.

Härifrån har bland annat Luxor försetts med sten, men också andra tempelbyggen i södra Egypten.

Utgrävningsprojektet i området heter Gebel el Silsila Survey Project. Arkeologgruppen är internationell och leds av Maria Nilsson från Lunds universitet.

Arbetet har pågått sedan 2012.

De sex statyer som nu hittats är i människostorlek och uthuggna i sandsten. Det handlar dels om en mans- och en kvinnostaty inuti en helgedom, dels om en familj på fyra personer i en annan helgedom.

Källa: Maria Nilsson, Lunds universitet

Totalt har sex statyer inuti två olika helgedomar grävts fram. De ihåliga helgedomarna, som ibland kallas för falska gravar, har varit helt fyllda med slam från den intilliggande Nilen, som med jämna mellanrum svämmar över.

– Att få gräva ut och sakta men säkert få se ansikte för ansikte träda fram – det har varit häftigare än många andra saker, säger Maria Nilsson till TT på telefon från utgrävningsplatsen.

Material till tempel

Den svenskledda gruppen av arkeologer har sedan 2012 arbetat i ett tidigare outforskat område på cirka 30 kvadratkilometer och de gör nya upptäckter varje dag. Området är ett gammalt stenbrott, där material på sin tid hämtades till tempelbyggen runtom i södra Egypten.

Det började med utforskandet av en serie inristade symboler i stenbrottsväggen. Senare har 32 falska gravar utforskats – tomma på lik, men utformade som gravar.

– De som levde här trodde att själen, efter döden, är på resa dygnet runt. Helgedomarna byggdes på platser som var viktiga för dem, som de önskade att få återkomma till, säger Maria Nilsson.

Den utgrävda sandstensfamiljen tillhörde eliten under den tid då den kvinnliga faraon Hatshepsut och hennes efterträdare kung Thutmosis III regerade för cirka 3 400 år sedan. Fadern var militärt aktiv och samtidigt ansvarig för stenbrytningen på platsen. Familjen var välbärgad och stod i direktkontakt med faraon.

Inblick i vardagsliv

Det tunga stenhuggarjobbet utfördes av arbetare, som ingen i dag känner namnen på. Men genom att utforska stenbrottet får arkeologerna inblick i hur vanliga människor levde också, vilken teknik som användes och hur transporterna gick till.

Redan i dag kommer en och annan turist till utgrävningsplatsen med båt på Nilen. Men vilka fynd som än görs där hoppas Maria Nilsson inte att de ska locka till sig horder av turister.

– Det är jättehärligt att se turister här, men det får inte bli några stora busslaster – då finns det risk för att saker förstörs, framför allt hällristningarna.