Fakta: Elektorer väljer president

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas efter resultatet i olika valkretsar). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet.

Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29. Störst bland de mycket jämna delstater där valet faktiskt avgörs är i nuläget Florida med 29 elektorer, Ohio med 18, Georgia med 16 och North Carolina med 15. Bland vågmästarstaterna finns också Arizona (11), Wisconsin (10), Colorado (9), Iowa (6), Nevada (6).

Källa: Real Clear Politics och TT:s arkiv

Blir det demokraten Hillary Clinton eller republikanen Donald Trump som flyttar in i Vita huset efter Barack Obama? Med bara timmar kvar innan resultatet väntas stå klart är världens blickar riktade mot USA – efter en valrörelse som varit ovanligt smutsig och skandalomsusad.

Mycket pekar på att valet i det polariserade USA blir en rysare. Flera sammanvägningar av de senaste opinionsmätningarna pekar på ett övertag för Clinton. Men mätningarna är osäkra och jakten på 270 elektorsröster avgörs i en rad vågmästarstater – där utfallet är osäkert.

Rösterna räknas

De första rösterna har räknats sedan vallokalerna börjat stänga.

CNN förutspår att Trump tar hem Kentucky, Indiana, West Virginia, Mississippi, Tennesse och Oklahoma. Enligt NBC vinner han även i delstaten South Carolina. Clinton kommer att vinna i Vermont, Delaware, District of Columbia, Illinois, New Jersey, Rhode Island, Massachusetts och Maryland, enligt CNN:s prognos.

– Jag tycker att det är ganska förväntat resultat hittills. Det är ganska jämnt men ett litet försteg för Clinton, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, om CNN:s prognos, i valvakan i Sveriges Radio.

I amerikanska medier rapporteras om långa, ringlande köer vid vallokalerna i några av de viktiga vågmästarstaterna – som Ohio, North Carolina, Florida, New Hampshire och Pennsylvania.

Bestämde sig tidigt

I en vallokalsundersökning som CNN gjort säger 62 procent av väljarna att de bestämde sig för vem de skulle rösta på före september. Fem procent har bestämt sig under den senaste veckan och sju procent de senaste dagarna.

38 procent av väljarna uppger att de främst valt kandidat utifrån en bedömning om kandidatens förmåga att åstadkomma förändring. Gott omdöme var främsta urvalet för 22 procent, och en lika hög andel har valt utifrån rätt erfarenhet. Endast 15 procent har valt utifrån en bedömning om huruvida kandidaten bryr sig om väljaren som person.

I undersökningen har 15 455 väljare runt om i USA deltagit och felmarginalen är plus/minus två procentenheter.

I en opinionsundersökning från Reuters/Ipsos har cirka 35 000 amerikaner fått lista vilka politikområden de ser som viktigast. Omkring 25 procent sätter ekonomin högst, vilket följs av terrorism med 14 procent och hälso- och sjukvård med 13 procent.

Många förtidsröster

Hela 46 miljoner amerikaner har förtidsröstat. Om valdeltagandet hamnar ungefär där det brukar motsvarar det över en tredjedel av rösterna. Men flera medier, bland andra CNN och nyhetsbyrån AFP, säger att röstandet tycks ha ökat – inte minst bland den spansktalande minoriteten samt bland svarta, något som kan tala emot Trump.

Trump är förberedd på både seger och förlust, säger hans kampanjchef Kellyanne Conway till tv-kanalen MSNBC. Hon säger att han – som risktagande affärsman – alltid landar på fötterna. Conway är positiv men beklagar samtidigt att Trump inte fått mer stöd från partiets "tidigare presidenter".

Republikanen och expresidenten George W Bush och hans fru Laura stödde inte Trump. De röstade blankt i presidentvalet men stödde partikamrater i kongressvalet och lokala val, rapporterar The New York Times.