Fakta: Hormonstörande ämnen

Hormonerna upprätthåller den fysiologiska balansen i kroppen och styr mycket av vår fortplantning, inklusive fosterutvecklingen. Allt detta kan rubbas om vi utsätts för starka koncentrationer av vissa kemikalier, exempelvis DDT, PCB, bisfenoler, ftalater eller alkylfenoler. De finns bland annat i plaster, kosmetika, färger, skydds- och konserveringsmedel och antibakteriella medel.

Alliansregeringen lämnade 2014 in en stämningsansökan mot EU-kommissionen, som ännu inte satt upp nödvändiga vetenskapliga kriterier för att kunna identifiera vilka medel som är hormonstörande. Domstolen gav Sverige rätt i december 2015, varpå kommissionen till sist presenterade sitt förslag i somras. Efter nya protester utlovas nu ett omarbetat förslag.

Karolina Skog (MP) är den senaste i en rad av svenska miljöministrar som är i luven på EU-kommissionen och deras syn på hormonstörande ämnen.

Först kämpade Sverige för att överhuvudtaget få kommissionen att lägga fram några förslag. Nu gäller kampen det som slutligen lagts fram – och som från svenskt håll anses vara alldeles för svagt.

– Det allvarliga är att det förslag som EU-kommissionen har lagt fram för definitionen av hormonstörande ämnen faktiskt kan leda till att skyddet för människor och miljö blir svagare. Och det kommer vi självklart inte att acceptera, säger Skog efter att ha tagit upp frågan på måndagens miljöministermöte i Luxemburg.

Nytt förslag

EU-kommissionen lovar nu arbeta fram ett nytt förslag till den tekniska arbetsgrupp som bereder frågan. Karolina Skog lovar i sin tur fortsatt kamp.

– Vi har en tydlig lagstiftning och den ska självklart genomföras, säger miljöministern.

I Luxemburg deltog även klimatminister Isabella Lövin (MP) som framför allt diskuterade hur mycket de olika EU-länderna ska bidra med för att uppnå klimatmålen till 2030. Och här får kommissionens förslag godkänt av Sverige.

"Väl balanserad"

– Vi kanske skulle önska att andra skulle ta mer, men då betyder det att andra ska ta mindre. Sverige är berett att ta en mycket stor och ambitiös minskning av utsläppen och vi ser att den bördefördelning som ligger är mycket väl balanserad och det skulle vara väldigt riskabelt om man rev upp det förslaget just nu, säger klimatministern.

Förhoppningen är att EU-länderna ska enas om sin syn på bördefördelningen före jul.

– Vi har ett bra momentum just nu i klimatarbetet. Jag tror att det är viktigt nu att vi inte sackar efter och tror att bara för att vi har ratificerat Parisavtalet så behöver vi inte arbeta mer med detaljerna, säger Isabella Lövin.