Bakgrund: Uppmärksammat polisvåld mot svarta

I juli 2014 grips den svarte sexbarnspappan Eric Garner i Staten Island i New York. En av poliserna kopplar i strypgrepp runt hans hals. Garner avlider på plats och rättsläkare slår fast att strypgreppet tillsammans med trycket mot hans bröst ligger bakom dödsfallet, även om Garners dåliga hälsa också anses ha bidragit.

I augusti 2014 skjuts den 18-årige, obeväpnade Michael Brown ihjäl i Ferguson i Missouri, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter, vilka tar ny fart efter att en åtalsjury kommit fram till att inget åtal bör väckas mot polisen.

I april 2015 stoppas Walter Scott för ett trasigt bromsljus, i staden North Charleston i South Carolina. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

I juli 2015 får dödskjutningen av 43-årige obeväpnade Sam DuBose i Cincinnati i Ohio stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA. Polismannen Ray Tensing som sköt åberopade nödvärn, men uniformskameran avslöjar att han aldrig var i akut fara.

I november 2015 offentliggörs en film som visar hur 17-årige Laquan McDonald skjuts till döds i Chicago i Illinois med 16 skott av en polisman hösten innan. Publiceringen utlöser demonstrationer mot rasistiskt våld och USA:s president Barack Obama säger sig vara mycket upprörd efter att ha sett klippet.

Nio personer skadades och 44 greps när oroligheterna fortsatte i Charlotte under natten till torsdagen lokal tid, enligt stadens polischef Kerr Putney. Uppgifterna om dödsskjutningen av en svart man som satte igång protesterna på tisdagen går isär.

Polisen har uppgett att den 43-årige mannen var beväpnad och inte följt polisens instruktioner, medan offrets familj och ett vittne sagt att han höll i en bok, inte ett vapen.

Protesterna sker mot bakgrund av flera uppmärksammade fall de senaste åren där obeväpnade svarta män skjutits ihjäl av polisen.

Ingen minskning

Den federala polisen, FBI, har ingen fullständig statistik över polisskjutningar eftersom de lokala polisområdena inte är tvingade att redovisa siffrorna. Men tidningen Washington Post har sedan början av 2015 noggrant kartlagt dödskjutningarna och sammanställt statistiken i en databas.

Hittills i år har 706 personer skjutits ihjäl av polisen – en siffra som ser ut att landa på ungefär samma nivå som förra året, då totalt 990 personer sköts ihjäl.

Det flesta av de som dödats tillhörde den vita majoritetsbefolkningen, medan ungefär en fjärdedel var svarta och resten var av annan eller okänd etnicitet.

Svarta mer utsatta

Men sett till att svarta bara utgör 13 procent av den amerikanska befolkningen och vita 62 procent så är det omkring 2,5 gånger vanligare att svarta skjuts ihjäl av polisen.

En vanlig förklaring är att våldsbrotten tenderar att vara fler i områden med många svarta, där arbetslösheten och fattigdomen generellt är högre, vilket helt enkelt innebär fler ingripanden och situationer där polisen kan behöva använda sina vapen. Men den förklaringen är inte tillräcklig.

En indikation på det är att det är hela fem gånger vanligare att den ihjälskjutna varit svart än vit om man bryter ut fall där offren varit obeväpnade, enligt Washington Posts statistik.

Rasism en faktor

Flera studier, bland annat en från 2015 genomförd vid universiteten i Louisville och South Carolina, drar liknande slutsatser: Svarta amerikaner löper större risk att drabbas av polisvåld än vita, även när man jämför likvärdiga ingripandesituationer.

Det är uppenbart att rasistiska strukturer i samhället och inom polisen spelar viss roll, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet,

– Det finns en fortsatt pågående rasism i det amerikanska samhället, som förstås även finns i poliskåren, säger han.