Fakta: Stödpaketet till Frankrike

Mellan 50 och 100 flygtimmar för tunga militära transporter

Ett Herkulesplan i FN:s Maliinsats våren 2017

Utlåning av försvarsmateriel

Två stabsofficerare till FN:s Maliinsats, alternativt fredsobservatörer i Mellanöstern

Mer personal för utbildning av inhemska Malisoldater ska undersökas

Källa: Regeringen

Regeringen presenterade på onsdagen ett stödpaket för att avlasta Frankrike i kampen mot Islamiska staten, IS. På fransmännens önskelista fanns svenskt spaningsflyg. Regeringen valde dock att tillgodose andra punkter på listan, trots hård kritik från Allianspartierna.

Centerns Kerstin Lundgren kallar paketet för "minimalistiskt", medan Liberalernas Allan Widman tror att erbjudandet blir en besvikelse för fransmännen.

"Välkomnas"

Utrikesminister Margot Wallström (S) hävdar dock att stödpaketet välkomnats av Frankrike. Hon hävdar att det är ett "rejält militärt" bidrag.

Stödpaketet kostar 40 miljoner kronor. Det kan jämföras med Sveriges Maliinsats som kostar 660 miljoner kronor om året.

I ett kort meddelande till det svenska utrikesdepartementet tackar Frankrike för bidraget regeringen nu erbjuder i kampen mot IS/Daesh. Det är glädjande och visar på den gemensamma viljan hos Frankrike och Sverige för att förstärka insatserna mot lS och för att stabilisera läget i konfliktområden som Mali eller Centralafrika.

"Det är betydelsefullt bidrag", heter det i det franska uttalandet.

Högst på fransmännens önskelista stod att få leasa eller låna svenskt försvarsmateriel. Vad det är för något är sekretessbelagt. Den begäran ska nu prövas i enlighet med svensk vapenexportlagstiftning och även behandlas i riksdagen i någon form.

Flygtransporter

Paketet består framförallt av militära flygtransporter. Sverige är delägare i ett tungt transportflyg, C17 som är stationerat i Ungern och som olika länder kan använda i det så kallade SAC-samarbetet. Varje flygtimme kostar omkring 400 000 kronor. Av de 160 timmarna Sverige tilldelats erbjuds Frankrike nu mellan 50 och 100 timmar. Dessutom ska Danmark, Norge och Finland turas om med att ställa upp med Herkulesplan i FN:s insats i Mali, Minusma. Sveriges tur infaller våren 2017.

Att regeringen inte vill skicka Gripenplan för spaningsinsatser, så som man gjorde i Libyen 2011 har flera orsaker.

"Gråzon"

– De viktigaste skälen är att än så länge är detta en folkrättslig gråzon. Det kan förändras om det kommer ett väldigt tydligt FN-mandat. Men än så länge är det inte folkrättsligt utklarat, säger Wallström.

Miljöpartiets försvarstalesperson Jakop Dalunde tycker att paketet är väl balanserat, men uppger att han inte har något principiellt emot en spaningsinsats med Gripenplan.

– Det viktiga för oss är att det finns ett tydligt folkrättsligt mandat och att det finns goda ledningsstrukturer och att vi gör rejäl nytta.

På regeringens presskonferens upprepade försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid flera tillfällen att stödpaketet till Frankrike ska utvärderas om kanske ett halvår och att han då varken "utesluter eller pekar ut" någon typ av insats. På frågan om Hultqvist ville erbjuda Gripenplan redan nu, betonar han att regeringen är en enhet.

– Vad enskilda ministrar gör i ett sådant perspektiv det är egentligen rätt så ointressant, säger han.