Efter terrordådet i Nice som dödade 84 människor och attentatet i Normandie, där en präst fick halsen avskuren, har flera mediebolag beslutat att inte publicera bilder på gärningsmännen.

– Vi vill undvika att sätta dem i rampljuset, med foton som på en kanal som sänder nyheter dygnet runt dessutom återkommer flera gånger om dagen, säger Hervé Béroud, ansvarig utgivare på tv-kanalen BFTMV, till le Monde.

Beslutet togs i samband med att polisen gick ut med identiteten på båda gärningsmännen från attentatet i Normandie.

Fler härmar

Medieforskaren Michael Jetter vid University of Western Australia, välkomnar beslutet.

– Om du ser på det utifrån terroristernas synvinkel så är det uppmärksamhet de vill ha, säger han till Reuters.

Michael Jetter anser att medier borde ha samma publicistiska inställning till misstänkta terrorister som till självmord. Publicering om självmord kan locka fler att begå självmord genom ett så kallat copy cat-beteende.

De flesta franska mediebolag kommer dock även fortsättningsvis att publicera bilder på attentatsmän. Aftonbladets politiska krönikör och ställföreträdande utgivare Lena Mellin är också skeptisk till bildstoppet.

– Det är en respektingivande hållning men jag tror det är ett slag i luften. Det kommer inte att minska glorifieringen. De här människorna som tycker att terrorister gör bra saker lever i en alternativ värld där de här människorna glorifieras i alla fall på andra sajter, säger hon, och fortsätter:

– Jag tycker det är viktigt att man inte framställer terrorister i en förskönande dager. Och jag tror det offentliga samtalet mår bra av öppenhet.

Bör vara vaksamma

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski anser att tidningar bör vara vaksamma på att terrorister, inte minst jihadiströrelsen IS, sprider propagandabilder på sig själva och attentaten.

– Det är en problematik som kommit upp tidigare. Anders Behring Breivik är ett exempel. Han poserade framför kameran och var väldigt mån om att bilderna skulle spridas vidare.

TT: Varför är det viktigt att visa bilder på gärningsmän?

– Journalistiken försöker berätta så mycket som den kan om det som pågår i samhället. Bilden har ett dokumentärt värde som är stort. Vi visar generellt bild på gärningsmän. Men som i princip alla allvarliga brottsmål bör man vara noga med varifrån bilden kommer, vem den har tagits av och i vilket syfte den tagits.

Ökad misstro

Mediebolagen kan bli beskyllda för att mörka sanningen om namn och bilder inte publiceras på terrorister, påpekar Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola.

– Jag har full förståelse för att Le Monde och de andra medierna väljer en mer återhållsam linje för att minska risken för att ge terroristerna en hjältestatus. Men baksidan är att man kan få en diskussion om att medierna inte berättar allt de vet. Det kan bli en ökad misstro mot media, säger han.