– Vad är värdet av den analoga anslagstavlan i dag?

Johan Järlehed, språkforskare, formulerar kärnfrågan i det experiment som nu drar igång.

Fakta: "Anslagstavlan"

Anslagstavlan handlar om så kallad medborgarforskning (citizen science).

Över 3 000 skolklasser är engagerade under perioden 19-30 september.

Eleverna tar kort och redogör för innehåll på valfria analoga anslagstavlor.

Studien är en del av projekt Forskarfredag, som i år infaller 30 september.

Mars 2017 är det tänkt att forskarna ska redovisa ett vetenskapligt resultat.

Källa: Göteborgs universitet, föreningen Vetenskap och allmänhet.

Med start på måndag ger sig elever i över 3 000 grundskole- och gymnasieklasser ut för att lokalisera och dokumentera traditionella anslagstavlor.

Från Malmberget i norr till Svedala i söder ska tavlor fotograferas och lappar läsas – om försvunna katter, cyklar till salu och kommande konserter.

Johan Järlehed, universitetslektor i Göteborg, är en av forskarna bakom massexperimentet.

– En sak vi tycker är spännande är hur den nya generationen tolkar det här med vad en anslagstavla är. Det måste ju inte vara med tydlig ram och skylt, eller en affischpelare på stan, det skulle också kunna vara ett elskåp med graffiti, säger han.

Utöver fotograferingen ska eleverna anteckna allt som står skrivet och vid behov även översätta till svenska. Inrapporteringen sker via en speciell app i mobilen.

– Det här ett intressant projekt för att få en direktbild, en snapshot, över hela landet. Hur ser det ut, vilka språk förekommer, vilka är avsändarna och hur seriös är tonen i anslagen? Det tror vi definitivt att även skolelever är kapabla att tolka, säger Johan Järlehed.