Gideon Alemos berättelse om varför han lämnade sitt hemland är lång och detaljrik, men lyder kort: politisk förföljelse och fängelse, släktingar som försvunnit eller dödats.

Via Sudan, Egypten, Libyen, Italien, värmländska Grums och Norge hamnade Gideon Alemo så småningom i Valdemarsvik. Trots upprepade avslag på asylansökan har asylboendet i form av en liten lägenhet blivit hans hem. Och i församlingen, på biblioteket, i kommunhuset och matbutiken är han ett välkänt ansikte, en bekant eller vän.

Skickas tillbaka

Men med lagskärpningen som träder i kraft nästa vecka mister Gideon Alemo sitt boende och sin dagersättning. Och han är bara en av ett 40-tal i Valdemarsvik som berörs.

– Flertalet kommer inte att återvända frivilligt, för de ser inga utsikter att kunna leva i sina hemländer. Flera har utvisats men kommit tillbaka med vändande plan, därför att de inte blivit insläppta i mottagarlandet, säger Ingela Jansson, församlingspedagog i Valdemarsvik.

Själv känner hon stor vanmakt. Flera av dem hon mött i sitt arbete har talat om självmord.

– Personer som bott här så många år borde få uppehållstillstånd av särskilda skäl. Deras liv har ju mer eller mindre gått till spillo.

I panik

Ingela Jansson är övertygad om att lagskärpningen röstades igenom i panik.

– Det blir ett hårt tryck på kommunernas socialtjänster, det blir fler papperslösa på våra gator och brottsligheten riskerar att öka.

Gideon Alemo släpper inte hoppet om att Migrationsverket till slut ska godta hans asylskäl.

– Jag har sagt att jag återvänder om min säkerhet garanteras. Men det är ju omöjligt.