Fakta: Inbördeskriget i Colombia

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Parterna kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.

Men de colombianska väljarna röstade, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober.

Nya samtal inleddes, och parterna enades om ett nytt fredsavtal den 12 november i Havanna.

Fredssamtalen mellan Colombias regering och landets näst största rebellgrupp ELN skulle ha inletts i slutet av oktober, men kom inte i gång på utsatt tid.

Källa: TT

Fakta: Det nya förslaget till fredsavtal

Det nya fredsavtalet som Colombias regering och Farc nu lägger fram innebär inga förändringar på en kontroversiell punkt: Farc ska fram till och med 2026 ska få tio platser i kongressen och dess ledare ska kunna väljas till olika politiska uppdrag.

Enligt det nya förslaget ska dock fredsavtalet inte integreras i Colombias konstitution. Det innehåller också ett krav på att Farc presenterar en fullständig förteckning över rörelsens tillgångar, och att dessa ska användas för att kompensera offren för konflikten.

Förslaget innebär även flera förändringar när det gäller de särskilda fredstribunaler som ska inrättas, och krav på att Farc ger utförlig information om rörelsens inblandning i droghandeln i Colombia.

Källa: Reuters

Efter chockresultatet i folkomröstningen i oktober, då befolkningen med knapp marginal röstade nej till den överenskommelse som skulle sätta punkt för inbördeskriget efter över 50 år, har Colombias regering och Farcgerillan mejslat fram ett nytt förslag till fredsavtal.

I ett gemensamt uttalande hävdar parterna att de lyssnat på mycket av kritiken mot det förra, nedröstade förslaget:

"Vi har nått ett nytt, slutligt avtal för att avsluta den väpnade konflikten, med förändringar, preciseringar och förslag som föreslagits av flera olika delar i samhället", skriver de.

Kommer gå igenom

Ingen av de båda sidorna har gett några signaler om huruvida det kan bli en ny folkomröstning. Men BBC uppger att det nya fredsavtalet snarare kommer att skickas direkt till kongressen.

Även Anders Rudqvist, sociolog och Colombiakännare, räknar med att det blir kongressen som får bekräfta den förändrade överenskommelsen. Och där, påpekar han, har ja-sidan majoritet.

– Så jag tror att det här kommer att gå igenom, och det är en fördel att man får med fler grupper på tåget, säger han.

Men att avtalet godkänns räcker inte – därefter ska de reformer som det föreskriver genomföras.

– Och tyvärr så har oppositionen mycket stark politisk och ekonomisk makt. Även karaktären på det politiska systemet i landet gör att man inte kan tro så väldigt mycket på reformer förrän man ser att de faktiskt genomförs, säger Rudqvist.

Fokus på offren

Alla detaljer i det nya förslaget till fredsavtal är ännu inte kända. Men enligt Anders Rudqvist har offren för den långvariga konflikten en ännu mer central position jämfört med det tidigare förslaget.

– Tydligen har Farc gått med på att ersätta offren i större utsträckning. Tidigare har man talat om att det var statens sak.

Däremot är det kontroversiella förslaget att Farc, efter att ha avväpnats, ska släppas in i det politiska systemet, kvar.

I ett tv-sänt tal trycker Colombias president, årets fredspristagare Juan Manuel Santos, på att det är just detta som samtliga fredsprocesser i världen syftar till: Att rebeller ska lägga ner vapnen och i stället delta i den legala politiken.

– Vår process med Farc är inte, och kan inte vara, ett undantag, säger Santos, enligt Reuters.

Uribe missnöjd

Den förre, konservative presidenten Álvaro Uribe, som ledde nej-sidans kampanj inför folkomröstningen, är enligt nyhetsbyrån Reuters källor missnöjd med förslaget, trots förändringarna. Utåt säger dock Uribe bara att han, och de som drabbats av konflikten, måste få titta närmare på avtalet innan det genomförs.

"Jag har bett presidenten att texterna som har tillkännagetts i Havanna inte ska vara definitiva", twittrar Uribe, och tillägger att hans läger kanske vill göra några ytterligare justeringar.