Fakta: Försvaret av Gotland

Ett nytt, permanent försvar av Gotland ingår i försvarsöverenskommelsen från april 2015 mellan regeringen och M, C och KD.

En garnison håller på att upprättas vid Tofta söder om Visby.

Kompanierna där ska vara på plats senast 1 januari 2018.

Garnisonen ska rymma ett stridsvagnskompani och ett mekaniserat kompani.

Det mekaniserade kompaniet får 168 anställda och 15 fordon som stationeras permanent, medan stridsvagnskompaniet får tio fordon och 120 anställda som är där tidvis.

Investeringen kostar 780 miljoner kronor.

Anläggningen ska vara funktionell, modern, ta hänsyn till miljön och drivas med solel.

De heltidsanställda soldater från P4 i Skövde som kom till Gotland i förra veckan för en övning får nu stanna tills de blir avlösta. ÖB Micael Bydén har beslutat att det från och med nu alltid ska finnas militär på ön.

Enligt Bydén beror det inte på att hotet mot Sverige har ökat nyligen, eller någon särskild incident. Beslutet togs i dialog med regeringen.

Riksdagen har beslutat att Gotland senast 2018 ska ha en permanent mekaniserad stridsgrupp, men Försvarsmakten siktar på att ha den där redan nästa sommar. Till dess får olika förband avlösa varandra.

Bakgrunden till riksdagsbeslutet i fjol är det försämrade omvärldsläget med Rysslands agerande i Ukraina, den ryska upprustningen och dess aggressiva militärt uppträdande över Östersjön. Läget tros inte heller förbättras på länge.

Kan göra mycket

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigareläggningen av den permanenta styrkan på Gotland förberetts en längre tid.

– Det har en viktig signalverkan till våra partners att vi tar säkerhetsläget på allvar, säger han.

Försvarsministern säger att 150 personer "kan göra en hel del" och påpekar att den permanenta stridsgruppen får 300 militärer.

Enligt regeringens säkerhetspolitiska utredning, som presenterades i förra veckan, skulle Sverige snabbt dras in om en konflikt om Baltikum uppstod mellan Ryssland och Nato. Ryssland bedöms då vilja placera luftvärnssystem på Gotland för att stoppa Natoflyg över Östersjön.

Ögon och öron

ÖB påpekar att 150 man på plats kan agera snabbt i väntan på förstärkningar om något skulle inträffa. En fiende i dag kan använda sig av hybridkrigföring som "suddar ut gränserna mellan militärt och civilt, mellan krig och fred".

– Så självklart kan man använda den här militära styrkan för att försöka bättre förstå vad det är som händer och kanske göra rätt analys, säger ÖB.

– Emellanåt får vi informationer som vi inte riktigt kan bedöma om de är rätt eller inte. Att få hjälp med det här, att få öron och ögon på plats som också kan verka med lokalbefolkning, kommer att vara viktigt.

Visa handlingskraft

Den militärstrategiske experten Stefan Ring tror att beslutet handlar om att visa musklerna.

– ÖB känner att han behöver göra en markering för att visa att vi har handlingskraft och inte bara är fastlåsta vid planer, utan kan agera snabbt, säger han.

Allianspartierna välkomnar ÖB:s agerande. Allan Widman (L), ordförande i riksdagens försvarsutskott, tycker att han agerat "proaktivt".

– Detta får en tröskeleffekt. En angripare kommer att behöva tänka sig för innan, säger han.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra är positiv, men säger att "det som gäller i ett riktigt skarpt läge är om man är med i Nato eller inte".