Fakta: Stölder i kyrkor

Antalet anmälda stölder i kyrkor, på museér och hembygdsgårdar har minskat de senaste åren.

Svenska kyrkor har drabbats av flera stöldvågor sedan mitten av 90-talet.

Den så kallade spanske kyrktjuven låg bakom många inbrott i kyrkor och kapell åren 1994–2005 och 2010–2014.

Kyrktjuven specialiserade sig på värdefulla föremål som medeltida träskulpturer.

Mycket av stöldgodset skickade mannen till Teneriffa där han sedan sålde vidare föremål till antikhandlare och auktionshus.

Källa: Brottsförebyggande rådet

– Antagligen beror det på att det är lättare att sälja vidare maskiner och koppartak än kyrksilver och medeltida föremål. Kyrkan har ju även blivit bättre på att låsa in värdefulla kulturhistoriska föremål, säger Patrik Olsson, vd för Kyrkans försäkring AB.

Michael Strömquist som driver företaget Bacchus antik i Stockholm bekräftar att det inte är helt enkelt att sälja antika kyrkoföremål.

– Om någon skulle komma in till oss med gammalt kyrksilver så skulle vi ju reagera direkt och ställa frågor. Skulle vi få reda på att det kommer från en kyrka så skulle vi tipsa polisen direkt, säger han till TT.

Björn Litzén, ordförande i Förenade antik- och konsthandlare, säger att man har ett gott samarbete med polisen. Om föremål stjäls från kyrkor får man omedelbart ett mejl från polisen med en efterlysning. Mejlet skickas sedan vidare till medlemsföretagen.

– I Sverige finns det ingen marknad att sälja kyrksilver eller andra kyrkohistoriska föremål på. Möjligen finns det utländska samlare som skulle kunna köpa det, säger Björn Litzén.