Det mycket omfattande utredningsmaterial som CNN har tagit del av kring terrorattackerna i Paris i november förra året visar hur terroristerna i hög utsträckning har kommunicerat via krypterade mobilappar, vilket ofta är omöjligt för polis och underrättelsetjänster att avlyssna.

Efter terrordåden i Paris och Bryssel väcktes i Sverige snabbt frågan om statens möjlighet till så kallad hemlig dataavläsning till liv.

Precis som 1984

Genom att hacka telefoner och datorer med datorvirus kan knapptryckningar, men också bland annat ljud och bild, fångas upp. På det sättet blir den kryptering som används när meddelanden skickas verkningslös.

– Det är läskigt att man pratar om att sätta in trojaner i datorer. Då har vi kommit till precis det som Orwell skrev om i 1984, då har man en spionutrustning i hemmen, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet – men också med en bakgrund som teleingenjör och ett stort teknikintresse.

Tv blir mikrofon

Regeringen tillsatte i våras en utredning om hemlig dataavläsning som ska redovisas i november nästa år.

Förespråkare framhåller att integritetsintrånget inte är mycket större än forna tiders telefonavlyssning. Rent tekniskt ger dock till exempel hackning av mobiltelefoner möjlig tillgång till betydligt mer information om användaren, som kan spåras i realtid dygnet runt.

– Jag har en smart-tv, så om man hackar sig in på mitt trådlösa nätverk kan man använda min tv som en mikrofon och kamera, säger Janne Flyghed.

Övervakning kan kringgås

Så är då datorvirus i polisens tjänst verkligen ett verktyg som kan stoppa terrorismen?

Utredningarna av Paris- och Brysselattackerna visar att IS-terroristerna har agerat mycket försiktigt. De har inte känt till varandras namn, utan har i stället använt pseudonymer. De instruktioner de har fått har inte alltid varit i klarspråk, utan i kod. Och terroristerna har steg för steg bara fått den information de behöver för tillfället – utan att i förväg veta om sitt slutliga uppdrag.

En annan besvärande omständighet är att för att kunna hacka någons mobiltelefon måste man veta vem man misstänker. I flera terrordåd har gärningsmännen varit mer eller mindre okända för polisen.

– Verkliga "bad guys" har man svårt att komma åt med de här metoderna. Man sätter upp ett spindelnät och det som fastnar är småkrypen, de stora går bara tvärs igenom, säger Janne Flyghed som också påpekar att övervakning kan kringgås.

– Det visar sig att man hittar nya metoder för att gå runt även väldigt omfattande övervaknings- och kontrollmetoder.

Ändamålsglidning

Motståndarna till statligt sanktionerad hackning av medborgares tekniska apparater varnar också för en ändamålsglidning. Även om ribban för hur och när polisen får infektera mobiltelefoner med virus sätts högt inledningsvis kan övervakningen komma att användas på andra sätt i framtiden.

– Det man kan se på de tvångsmedel vi har använt är att de har införts mot de värsta av de värsta och sedan expanderar de och används mot allt lindrigare typer av beteende. Jag har kallat det för en normalisering av det exceptionella, det blir en ändamålsglidning, säger Janne Flyghed.