– Vi vill ha absolut noll risk för att någon människa kan bli smittad med rabies i Sverige.

Smittskyddsläkare Håkan Ringberg tycker inte att Jordbruksverkets nya hantering av smuggelhundar från vissa högriskländer – där hundarna hemisoleras istället för avlivas – är acceptabel. (TT)

Fakta: Färre avlivas

Det senaste året har andelen illegalt införda hundar som avlivas sjunkit drastiskt.

I fjol upptäcktes 274 smuggelhundar. Av dessa avlivades 24 – en andel på 8 procent. 2014 var motsvarande siffra 21 procent och åren före låg andelen avlivade smuggelhundar runt 25 procent.

Rumänien är ett högriskland där förändringen är tydlig.

2015 avlivades nio smuggelhundar från Rumänien, jämfört med 23 året före. Samtidigt ökade antalet som fick hemisolering från 3 år 2014 till 18 i fjol.

Även för Serbien, ett land varifrån många smuggelhundar kommer och där rabies inte är ovanligt, är skillnaden stor mellan åren – 6 hundar avlivades i fjol, mot 17 året före. Hemisoleringarna ökade från 1 till 12.

Även 2013 var antalet insmugglade hundar från Rumänien och Serbien som avlivades avsevärt högre.

Källa: Jordbruksverket

Fakta: Rabies

Rabies har inte funnits i Sverige på över hundra år, men är inte ovanlig utanför landets gränser och då närmast i länder som Baltstaterna, Ryssland, Vitryssland och Ukraina samt på Balkan och i norra Grekland.

Sjukdomen är dessutom allmänt spridd i Asien, till exempel Thailand, samt i Afrika och Amerika.

Rabies smittar främst via bett och slickningar, eftersom infekterade djur utsöndrar virus i saliven och får beteendeförändringar: många blir aggressiva och biter, andra blir extra tillgivna och slickar.

När tydliga symtom utvecklats hos en människa leder sjukdomen till döden. Trots modern intensivvård kan den inte behandlas.

Mellan 30 000 och 70 000 människor dör årligen i rabies världen över, de flesta i Indien, Kina och Afrika.

De senaste 30 åren har två personer vårdats på svenskt sjukhus för rabies – båda avled. Båda hade smittats i Asien.

Källor: Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, WHO (TT)

Fakta: Undvik att köpa smuggelhund

Ta reda på varifrån hunden kommer.

Begär att få träffa valpens mamma i hemmet. Acceptera inte att få hunden levererad på en parkeringsplats.

Begär att få en köpehandling där säljarens namn, adress och telefonnummer finns.

Se till att hunden är grundvaccinerad mot valpsjukdomar och har ett högst sju dagar gammalt besiktningsintyg från veterinär.

Begär att få stamtavlan samtidigt som hunden.

Hundar över fyra månader ska vara id-märkta.

Om du misstänker smuggling av hundar bör du kontakta Tullverket och tipsa om tullbrott.

Källa: Jordbruksverket (TT)

Det senaste året har antalet smuggelhundar från vissa högriskländer som avlivas minskat drastiskt, enligt statistik från Jordbruksverket som TT tagit del av. Ett tydligt exempel är Rumänien. 2015 avlivades 9 smuggelhundar från Rumänien – mot 23 året före och 15 år 2013. Samtidigt ökade antalet som får hemisolering rejält 2015.

Detta trots att Jordbruksverkets egna rutiner anger att nyligen införda smuggelhundar från Rumänien antingen ska avlivas eller sättas i karantän.

Ny strategi

Men enligt Jordbruksverket är den nya hanteringen en medveten strategi.

– En del av dem som får avlivningsbeslut försöker gömma sina djur, de går under jorden helt enkelt. Det försöker vi undvika genom att i stället samarbeta med de personerna och låta dem isolera djuren och hålla en tät kontakt med dem, säger Anna Lindgren, veterinär på Jordbruksverket.

Jordbruksverket baserar arbetssättet på en studie från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som utvärderat risken att få in rabies i landet via illegalt införda hundar.

– När det gäller introduktion av rabies i Europa kommer ungefär 90–95 procent av fallen med djur från Nordafrika, säger Anna Lindgren.

Experter kritiska

Hemisolering innebär att hunden ska isoleras i hemmet och inte får komma i kontakt med andra djur. Skulle den vara rabiessmittad kan den dock sprida smittan innan sjukdomen upptäcks, och SVA anser att Jordbruksverkets förändrade rutiner är oroande.

– De har höjt den acceptabla risken. Att avliva eller sätta i karantän leder ju till en nollrisk, men är hunden i ett hem hanteras den av någon som sannolikt inte är vaccinerad, plus att det är svårt att kontrollera om reglerna följs, säger Gunilla Hallgren.

Även Smittskyddsläkareföreningen är kritisk till den nya hanteringen.

– Vi vill ha absolut noll risk för att någon människa kan bli smittad med rabies i Sverige. Vi tycker att den gamla regeln att man avlivar valparna ska gälla. I hemkarantän finns det en risk att de kan nafsa eller bita på vem som helst om man inte sköter det till hundra procent, säger smittskyddsläkare Håkan Ringberg, som ansvarar för frågan på föreningen.

Hundsmuggling

TT: Riskerar hundsmugglingen att gynnas när det visar sig att man får behålla hunden?

– Smittskyddsåtgärderna är inte något straff. De är till för att skydda landets människor och djur mot en farlig sjukdom. Själva brottsutredningen sköts av Tullverket, säger Anna Lindgren på Jordbruksverket.

Hon framhåller samtidigt att den kanske största faran är alla de smuggelhundar som slinker in helt utan kontroll.

– Av samtliga smuggelhundar uppskattar vi att mellan 10 och 20 procent upptäcks. Resten av djuren finns i vårt samhälle utan att vi känner till dem. De riskerna har vi inte kommit åt, säger Anna Lindgren.