Fakta: Hår

Hår kan finnas både på växter och djur. På de förstnämnda kan håret användas som exempelvis försvar mot insekter eller skydd mot för stark solstrålning.

Hos leddjur kan hårstrån sitta som enstaka borst och användas som känselorgan eller, som på humlor, fungera som en sorts päls. Hår på däggdjur bildar oftast en päls som isolerar värme och skyddar.

Människans hår isolerar knappast mot kyla och värme. Ögonbryn och ögonfransar utgör ett skydd för ögat mot luftburna partiklar.

Källa: Nationalencyklopedin

Det kanske kan vara så att det är IRF4 du ska skylla på om du störs av allt fler gråa hårstrån där i benan. Så kallas nämligen den gen som är den första att kunna kopplas ihop med att håret blir grått, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.

"Vi känner redan till flera gener som är inblandade i skallighet och hårfärg men det här är första gången en gen kopplad till grånande ha kunnat identifieras hos människor", säger studiens huvudförfattare Kaustubh Adhikari i ett pressmeddelande.

Forskarna analyserade drygt 6 600 personers dna och jämförde det med hur deras hårväxt såg ut – exempelvis vilken färg det hade, om det var grått och hur mycket skäggväxt de hade.

Förutom IRF4 hittade forskarna bland annat genen EDAR, som är kopplad till tjockleken hos skägg och PAX3 som har betydelse för förekomsten av hopväxta ögonbryn.

Forskarna tror dock inte att generna helt ensamma styr hårväxtens egenskaper, utan att det sker i samspel med andra faktorer. Men att förstå mer om hur exempelvis IRF4 fungerar skulle kunna få betydelse för utvecklingen av metoder för att skjuta på eller helt sätta stopp för att håret blir grått, skriver de.