Fakta: Gellert Tamas

Gellert Tamas, 53 år, är författare, journalist och dokumentärfilmare.

Hans nya bok "Det svenska hatet", om jihadister och Sverigedemokrater, är den sista delen i en trilogi om den svenska samtiden. Den publicerades först i Aftonbladet som en så kallad longread.

Tidigare delar är "Lasermannen" (2002) och "De apatiska" (2009).

"Lasermannen", utgiven 2002, blev Tamas genombrott för en bredare publik. Den har översatts till ett dussin språk och blivit både en tv-serie och en teaterpjäs.

Tamas har sedan början av 1990-talet skrivit för tidningar som Dagens Nyheter och Aftonbladet och arbetat för bland annat "Kalla fakta" i TV4 och "Uppdrag granskning" i SVT.

Gellert Tamas, författare till "Lasermannen" och "De apatiska", är tillbaka med en ny reportagebok om vår moderna samtidshistoria. I "Det svenska hatet" beskriver han hur det politiska och personliga hatet, hos såväl militanta jihadister som islamfientliga grupperingar, har utvecklats sedan tidigt 1990-tal och kommit att bli en avgörande drivkraft i samhället.

Granskningen berör allt från den förste svenske självmordsbombaren till järnrörsviftande Sverigedemokrater, men är kanske framför allt en historia om hur två motpoler – de extremt islamkritiska och jihadisterna – tillsammans spinner vidare på hatet i den påstådda kampen mellan civilisationerna.

– De både behöver varandra och stärks av varandra. Det är ingen slump att när Taimour Abdulwahab spränger sig till döds på Drottninggatan strax före jul 2010, så twittrar Jimmie Åkessons dåvarande sekreterare "Äntligen". Det sammanfattar på ett väldigt konkret sätt den symbios som de här grupperna lever i, säger Gellert Tamas i en intervju med TT.

Terrordådet 9/11

Muslimerna utmålas som vårt största hot. Men varför fungerar det på bred front i dag och inte 1993, när ett försvagat Ny demokrati angrep islam och muslimer? Den tekniska utvecklingen är en viktig förklaring. För 25 år sedan spred extrema organisationer som Vam sina åsikter via stencilerade flygblad. I dag finns hatet bara ett klick bort, framhåller Tamas. Av central betydelse är också terroristattacken mot USA 2001, anser han.

– Den förändrade världen. Det dådet, begånget av 19 personer, utnyttjades för att attackera en av världens största religioner med över en miljard troende. Följande islamistiska våldsdåd har skapat ett klimat som gjort folk mottagliga för det här budskapet, säger Gellert Tamas.

Gellert Tamas har blivit känd för skildringar av samhällets mörka sidor. "Lasermannen" (2002), som beskrev hur rasistiska strömningar växte fram i Sverige, blev genombrottet för en bredare publik. "De apatiska" (2009) innehöll kritik mot hur Sverige behandlade de så kallade apatiska flyktingbarnen, och blev både omdebatterad och hårt kritiserad.

Rädslan växer

Gellert Tamas anser att det hat som har vällt fram de senaste decennierna påverkar det offentliga samtalet.

– Det är en ganska liten grupp som är väldigt aktiv på nätet. Men det i sin tur sprids i vidare kretsar, på sajter som Avpixlat, men också vidare in i mainstream-medier. Dels påverkar det debattklimatet, dels drabbar det enskilda journalister, politiker och folk i allmänhet som vågar höja sin röst. Det gör att det växer fram en rädsla och att samtalsklimatet blir tystare.

Detta drar den parlamentariska extremhögern nytta av – och det är också den som i dag utgör det största hotet mot demokratin, hävdar Tamas.

– De små militanta islamistiska grupperingarna utgör ett reellt ofta dödligt hot, det har vi sett. Men de är inte tillräckligt starka för att rubba den svenska demokratin i dess grundvalar. Det börjar dock den populistiska ytterlighetshögern att bli, hävdar han.

Inte ge efter

SD samlar i dagsläget ett väljarstöd på omkring 17–18 procent. Men ett parti behöver inte "ta makten" för att påverka ett samhälles utveckling och riktning, påstår Tamas.

– Vi kan bara titta på Danmark där Dansk Folkeparti inte kommit högre än 15 procent, men har lyckats påverka hela debattklimatet och lagstiftningen och synen på "den andre" på ett sätt som har fördömts av såväl EU som FN. Så även mindre partier kan ha en väldigt stark påverkan.

Tamas budskap är att samhället inte ska ge efter för hatet.

– Det är jätteviktigt att man fortsätter att granska dessa rörelser och stå öppet med sitt namn, att man vågar ställa upp. Ju färre som vågar ställa upp offentligt desto lättare blir det att angripa dem.