– Ett kriminaltekniskt laboratorium, fast i mindre format.

Jonas Frohlund, biträdande övningsledare, om det mobila labb som spelar en viktig roll i bombövningen.

Fakta: Bison Counter 2016

Internationell övning med cirka 1 000 deltagare från 21 nationer.

Pågår 15-26 augusti i Jönköping, Skillingaryd, Eksjö, Karlskrona.

Övningen kretsar kring hemmagjorda, okonventionella bomber.

Sprängladdningarna kallas IED (Improvised explosive devices).

Källa: Försvarsmakten

Fakta: Deltagande länder

Belgien

Cypern

Danmark

Finland

Frankrike

Georgien

Italien

Lettland

Nederländerna

Norge

Portugal

Serbien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Sverige

Tyskland

Ukraina

Ungern

USA

Österrike

Tusen militärer från över tjugo nationer samövar just nu i Sverige för att öka kunskaperna om ett växande hot även i västvärlden: motståndare med hemmagjorda bomber.

På en skogsväg i Skillingaryd söder om Jönköping hörs gälla skrik. Flera soldater har skadats av okonventionella bomber. Kollegor kommer till undsättning, men det tar tid att nå de sårade.

– Man använder visuell spaning och metalldetektorer längs vägkanten för att säkra vägen fram. Troligtvis finns det fler bomber i området, säger major Joakim Westberg.

Svåraste hotet

Belgisk militär deltar också i övningen. För dem är problemet med hemmagjorda bomber högaktuellt efter terrordåden i landet.

– Det här är det vanligaste och svåraste hotet vi har i dag, och det är viktigt att träna de här egenskaperna, säger Kevin, belgisk kapten, som inte vill framträda med sitt efternamn.

Motståndarna kan vara terrorister, men också kriminella grupper eller så kallade hybridförband av exempelvis separatister ihop med ett annat lands militär.

Jan-Olov Svärd är bataljonsläkare med erfarenhet av hemmagjorda bomber i både Afghanistan och Mali:

– De ger ju multipla skador som är svåra att hantera. Det handlar ofta om både amputerade ben och armar och fullt med metallsplitter i kroppen, säger han.

Sparar tid

Inom övningsområdet finns också ett kriminaltekniskt mobilt laboratorium där bombdelar och andra fynd kan analyseras vapentekniskt, kemiskt, via fingeravtryck och dna-spår.

– Man behöver inte skicka iväg prover och det ger en stor tidsfördel, säger major Geert-Jan Verkoeijen som förestår labbet.

Hans hemland, Nederländerna, stod 2013 värd för en liknande övning med fem deltagande länder. Uppföljaren som nu pågår i södra Sverige samlar hela 21 nationer. Jonas Frohlund är biträdande övningsledare:

– Det här är det vanligaste hotet vi möter på våra insatser utomland, men vi kan också se att det finns i Västeuropa, som i Belgien och Frankrike senaste året. I Sverige kanske det finns ett hot, vi vet inte vad som händer i morgon, säger han.