Fakta: Hissène Habré

Habré föddes 1942 i en jordbrukarfamilj i norra Tchad.

Efter studier i Paris i början av 60-talet återvände han till Tchad och anslöt sig till nomadfolkens rebellrörelse mot enpartistyret under François Tombalbaye som etablerats efter självständigheten från Frankrike 1960.

Efter att Tombalbaye störtats blev Habrés rival Goukouni Oueddei 1979 president. 1982 kunde dock Habré ta över makten efter att hans styrkor intagit huvudstaden N'Djamena. Det nya styret fick stöd av USA och Frankrike.

Habré höll landet i ett järngrepp och slog brutalt ned mot oppositionen. Enligt uppskattningar dödades över 40 000 människor under hans styre och fler än 200 000 människor torterades.

1990 avsattes diktatorn av sin tidigare militäre befälhavare, Idriss Déby, och flydde till Senegal.

2006 gav Afrikanska unionen (AU) Senegal mandat att ställa Habré inför rätta i en specialdomstol. Efter en utdragen process greps Habré 2013 i Dakar.

Källa: Landguiden, AFP

Applåder och hurrarop bröt ut i rättsalen i Dakar efter att domen fallit. Målsägande och anhöriga till offren för Habrés brutala styre kunde ses krama om varandra, märkbart rörda.

Habré, som var president i Tchad mellan 1982 och 1990, döms för brott mot mänskligheten, för attha beordratmördandet och torterandet av tusentals oppositionella.

Han fälls på i stort sett alla åtalspunkter, däribland även krigsbrott, tvångsslaveri, våldtäkt och kidnappning.

Protesterade

– Domstolen dömer dig till livstids fängelse, förkunnade domare Gberdao Gustave Kam, enligt AFP.

73-årige Habré, som kommit att kallas "Afrikas Pinochet" efter Chiles före detta diktator, hade suttit tyst och stilla fram till dess. Men när domen föll satte han handen i luften och ropade slagord mot den före detta kolonialmakten Frankrike.

Rättegången startade i juli förra året i en särskild domstol i Dakar, inrättad 2013 av Afrikanska unionen efter en överenskommelse med Senegal.

Det är första gången som ett lands tidigare ledare åtalas för brott mot mänskligheten i ett annat land än sitt eget.

Lång kamp

Domen markerar slutet på offrens långa kamp för att kunna ställa sin plågoande inför rätta.

– Det är tack vare offrens envishet som den här stora dagen har kommit, som äntligen ger upprättelse och rättvisa, säger advokaten Assane Dioma Ndiaye, uppenbart glad och lättad, till TT.

Han har företrätt offren i en process som för hans del började redan 2000.

– Också för Afrika är det en stor dag som gryr efter den här långa kampen mot straffrihet. Hur lång tid som än gått och vilken plats de skyldiga än befinner sig på går det inte att fly från den universella rättvisan, i synnerhet inte när det gäller så allvariga brott som mot mänskliga rättigheter, säger Ndiaye.

Kan överklaga

Flera lokala människorättsgrupper och internationella organisationer har länge stött offren i deras kamp för rättvisa. En av dem är Internationella federationen för mänskliga rättigheter (FIDH).

– Vi är väldigt nöjda med att domen inkluderar alla åtalspunkter. Och att den faktiskt verkligen tog offrens vittnesmål i beaktande, säger Delphine Carlens, vice ordförande för FIDH:s rättsliga avdelning.

Habrés försvarare har hävdat att det inte varit klarlagt att deras klient känt till morden och övergreppen.

Han har två veckor på sig att överklaga domen.