Utgången i de tyska delstatsvalen bekräftar det som opinionsmätningarna har visat – högerpopulistiska AfD blev den stora segraren.

Bakslaget för den tyska förbundskanslern Angela Merkel är ytterligare ett tecken på att EU har svåra problem och att det blir allt svårare att sälja det europeiska projektet till väljarna, menar Anders Widfeldt, statsvetare vid University of Aberdeen i Skottland.

– Vi står ju inför en folkomröstning som mycket väl kan sluta med att Storbritannien går ur EU. Samma sak håller på att hända i Tyskland. Det har funnits ett latent motstånd ganska länge, som har ökat först med eurokrisen och nu med flyktingsituationen som är svårhanterlig för alla regeringar, säger han.

Inte entydigt

Anders Widfeldt varnar samtidigt för att övertolka enstaka valresultat. Det har larmats om högerpopulismens tilltagande vindar i många år, men ofta mojnar de. Han nämner det franska presidentvalet 2002 när Jean-Marie Le Pen gick till andra valomgången.

– Då talades det om att det var en oemotståndlig våg, men det var det ju inte. Det finns andra partier genom åren som också har sett ut att gå fram, men sedan hamnat på undantag, säger han.

– Men på riktigt lång sikt har de högerpopulistiska partierna förstärkt och konsoliderat sin ställning. Framför allt finns det en trend att de blir mer och mer legitima och oftare blir föremål för regeringsmedverkan.

Demokratin förändras

Med ett starkare högerpopulistiskt inflytande i Europa kan hela demokratin som vi känner den komma att förändras kraftigt, tror Anders Widfeldt.

– Där kan man ta Polen och Ungern som exempel, där man vill styra medierna och politisera domstolsväsendet, säger han.

– Demokratin övergår från att vara en liberal demokrati med lagstadgade garantier för fri- och rättigheter, likhet inför lagen, minoritetsskydd och sådana saker. Det blir mer av en direktdemokrati där folkmajoriteten styr.