Fakta: Fordonsskatt

Sverige har i dag två system för fordonsbeskattning. Nya bilar beskattas utifrån bilarnas koldioxidutsläpp, äldre bilar beskattas utifrån fordonets vikt.

Det nya förslaget innebär delvis förändrade regler för nya lättare fordon, det vill säga personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Fordon med inga eller små utsläpp premieras genom en bonus vid inköpet. Bonusen blir 35 000-60 000 kronor beroende på utsläppsnivå.

Fordon med högre utsläpp blir istället straffbeskattade. För bensin- och dieselfordon höjs i genomsnitt fordonsskatten från 800 till 3 050 kronor de tre första åren efter inköpet. Men om bilens koldioxidutsläpp är höga kan skattesatsen bli betydligt högre än så.

Systemet är tänkt att införas 2018.

Källa: Regeringskansliet.

Fordonsskatten föreslås bli 80 kronor per gram koldioxid vid utsläpp över 95 gram per kilometer.

Den som å andra sidan väljer en bonusberättigad bil kan räkna med rejäla rabatter. För den som införskaffar en bil som inte släpper ut någon koldioxid alls – i praktiken en elbil – kommer bonusen att uppgå till 60 000 kronor.

Om bilen släpper ut högst 35 gram koldioxid per kilometer, vilket gäller för vissa hybrider, blir bonusen 45 000 kronor, och om bilen släpper ut 35–50 gram blir det en bonus på 35 000 kronor.

Enligt betänkandet som i dag lämnades till regeringen föreslås att detta ska införas för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar av fordonsår 2018 eller senare.

Stor höjning

Om det nya systemet blir verklighet kommer fordonsskatten att höjas påtagligt för bilar med höga utsläpp.

– Visst är det så. Det rör sig om ganska höga kostnader. Men tanken med systemet är ju att få människor att köpa miljövänligare bilar, säger utredaren Petter Classon.

Han påpekar dock att stora höjningar bara gäller för bilar med riktigt stora utsläpp. För de flesta blir höjningarna mer måttliga – i genomsnitt kommer fordonsskatten för nya bensindrivna personbilar att öka från 800 kronor till 3 050 kronor per år under de tre första åren, därefter sänks skatten påtagligt.

– Enligt ekonomerna blir effekterna större om kostnaden är högre i början. Människor tänker ganska kortsiktigt, säger Classon.

Hård kritik

På branschorganisationen Bil Sweden är man kritisk till förslaget.

– Det är inte människor som kör Ferrari och Lamborghini som drabbas. De har gjort sitt val och har råd med skattehöjningar. Men för tjänstebilarna kan kostnaderna komma att skjuta i höjden på ett negativt sätt, säger organisationens vd Bertil Moldén.

Han anser att ett trovärdigt system måste bygga på att morot och piska, bonusar och straffsatser, är lika stora.

– Det här förslaget är kraftigt överfinansierat de första fem åren, med ungefär tio miljarder kronor. Det innebär ytterligare en i raden av alla omotiverade skatteökningar på bilismen, säger han.

"Viktigt steg"

Klimat- och miljöminister Åsa Romson säger i en skriftlig kommentar till utredningsförslaget att det är ett "viktigt steg för att ställa om transportsektorn".

Romson påpekar att ytterligare utredningar är på gång, om vägslitageavgifter och flygskatter.

"Det är framför allt i transportsektorn som stärkta insatser nu behövs. En fossilfri fordonsflotta är en prioriterad fråga för regeringen".

Oppositionen är dock delvis kritisk till utredningen. Centerpartiets energipolitiska talesperson menar att den har dragits i långbänk av den rödgröna regeringen.

– Romsons löfte om införande nu vid årsskiftet infrias inte. Det är ett svek både mot klimatet och miljöbilsvännerna, säger han.