Fakta: Sydkinesiska sjön

Sydkinesiska sjön, eller Sydkinesiska havet, är till ytan åtta gånger större än Sverige och omges av ett tiotal länder. Här finns en mängd småöar och rev och de två stora, i huvudsak obebodda, ögrupperna Spratly och Paracel.

Havet, som är viktigt för sjöfarten, har rika fiskevatten och sannolikt enorma olje- och gastillgångar. Kina gör anspråk på i princip hela Sydkinesiska sjön, medan andra omgivande länder gör anspråk på flera av öarna och ögrupperna.

Territoriella tvister har förekommit i området i århundraden. 1974 tog Kina Paracelöarna från Vietnam och 1988 drabbade de båda länderna samman om Spratlyöarna. Tiotals soldater dog vid båda tillfällen.

Kina, Vietnam och Taiwan gör anspråk på ögrupperna Spratly och Paracel i sin helhet, medan Filippinerna, Malaysia och Brunei gör anspråk på vissa av Spratlyöarna.

Såväl Kina som Filippinerna gör anspråk på Panatag-reven (Huangyan på kinesiska, Scarborough Shoal på engelska), som ligger 23 mil väster om Filippinernas huvudö Luzon. 2012 tog Kina kontrollen över öarna, efter ett bråk om vilken nation som hade rätten att fiska där.

Källor: BBC, UI

Det var 2013 som Filippinerna tog den långdragna konflikten till Permanenta skiljedomstolen i Haag. Landets förhoppning är ett beslut om att Kinas anspråk på stora delar av Sydkinesiska sjön, som bland annat inkluderar ett antal öar strax utanför Filippinernas kust, inte är förenliga med FN:s konvention om havsrätt.

Och enligt de flesta bedömare kommer domstolen på tisdagen till stor del att döma till Filippinernas fördel.

Konkurrerande anspråk

Kina har dock meddelat att man inte kommer att erkänna domstolens beslut. Landets ledning menar att havsrätten inte är tillämpbar i detta fall och hävdar historiska rättigheter till havet.

Förutom Filippinerna har även Vietnam, Malaysia, Brunei och Taiwan anspråk som konkurrerar med Kinas i det strategiskt viktiga havsområdet. Spänningarna har spätts på efter att Kina de senaste åren byggt flera konstgjorda öar i Sydkinesiska sjön och ökat sin militära närvaro.

Det har fått USA, som är allierat med flera länder i regionen, att markera genom att skicka egna stridsfartyg till havsområdet.

Folkrätten i fara

Risken är att konflikten eskalerar om Kina trotsar Haag-domstolens beslut, säger Ingolf Kiesow, Asienvetare och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademin.

– Om man låter Kina göra som man vill framstår plötsligt USA som en opålitlig allierad och som en tandlös makt som inte orkar upprätthålla sina ambitioner, säger han till TT, och tillägger att respekten för folkrätten står på spel:

– Om Kina tillåts trotsa havsrättskonventionen drabbar det folkrättsreglerna i allmänt, och även trovärdigheten för hela FN-systemet.

Trots den uppskruvade retoriken finns det fortfarande öppningar för en kompromiss, där Kina går med på att förhandla med Filippinerna om exempelvis ett gemensamt utnyttjande av havstillgångarna, tror Kiesow.