Fakta: Snabbspår för nyanlända lärare

För att få ut nyanlända snabbare på arbetsmarknaden har man skapat så kallade snabbspår inom en rad olika yrken, bland annat kock, målare, läkare och sjuksköterskor.

I februari blev det klart med snabbspår även för lärare och förskollärare.

Nu startar ett pilotprojekt vid Stockholms universitet där 20 deltagare ska gå en 26 veckor lång utbildning med målet att de ska kunna komma ut på arbetsmarknaden.

Deltagarna kommer från Syrien och har lärarexamen i olika ämnen och undervisningen sker till stor delar på arabiska.

Undervisningen sker två dagar vid universitetet varvat med två dagars praktik ute på skola och en dags studie i yrkessvenska.

Under utbildningen ska en individuell bedömning göras gällande kompletteringar för att personen ska kunna få lärarlegitimation.

Under året ska samma typ av utbildning även starta vid Malmö högskola, Göteborgs, Linköpings, Umeås samt Örebros universitet.

Totalt finns 420 platser, nästa år ska det finnas 720 stycken.

I Arbetsförmedlingens senast statistik anges att det av 53 000 inskrivna personer är det 1 848 nyanlända som söker jobb som gymnasie- grundskole- eller förskolelärare.

På tavlan framför dem finns en skiss över det svenska skolsystemet. I klassrummet på Stockholms universitet sitter ett 20-tal förväntansfulla deltagare, merparten från Syrien, och följer med när läraren Oraib Qamhawi beskriver vägen från förskola ända upp till universitet.

– Jag fick höra om det här från Arbetsförmedlingen och var lite tveksam först. Men min man pushade mig att delta, säger Samira Chaabo i en paus.

Precis som de andra fick hon fly när kriget kom, och i Sverige verkade steget till att åter igen få jobb som gymnastiklärare väldigt avlägset.

Deltagarna är nu en del av det snabbspår som precis startat igång där nyanlända med lärarexamen ska kunna komma in snabbare på arbetsmarknaden. Föreläsningen i klassrummet är starten på en 26 veckor lång utbildning där lektioner varvas med praktik och dessutom lektioner i yrkessvenska.

Kommit rätt

På plats har de fått en orange väska, litteratur, en surfplatta men kanske framförallt, en förstärkt självkänsla.

– Efter den första informationen kände jag att jag kommit rätt. Jag har varit lärare hela mitt liv och nu har jag fått tillbaka den känslan igen, säger Samira Chaabo.

Merparten av den lärarförberedande utbildningen sker på arabiska, något Oraib Qamhawi ser flera fördelar med:

– Nu får man kunskaper om svenska skolan via sitt modersmål samtidigt som de utvecklar sitt svenska språk. Sedan ska vi inte glömma att här kan finnas personer som varit med om traumatiserande upplevelser och det kan påverka dem. När de får undervisning på sitt modersmål är det också en del av tryggheten.

Mött kritik

Satsningen har samtidigt väckt viss kritik. En av dem som är tveksam är Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.

– Jag tror inte man kan få en kvalité i undervisningen när man läser om ämnen som läroplaner och värdegrunder, specifika för den svenska skolan, om man inte kan det svenska språket, säger hon.

I samband med att satsningen presenterades sade utbildningsminister Gustav Fridolin: "Med snabbspåret kan de som är snabbast komma igenom på ett år".

– Det är inte realistiskt. Man verkar inte förstå från politiskt håll är att det tar tid att lära sig ett språk så att man kan använda det som verktyg i jobbet som till exempel lärare eller läkare, säger Gunlög Josefsson.

Oraib Qamhawi och hennes kollega Helén Bodström, förstår kritiken, men påpekar att det inte handlar om en genväg med kvalitetssänkning.

– Det finns en hel del missförstånd kring det här namnet snabbspår, säger Helén Bodström. Vi menar att det snabbar på processen på flera olika sätt men sedan för att få lärarlegitimation krävs vissa kompletteringar.