Fakta: Mosuldammen

Den 133 meter höga och två kilometer långa Mosuldammen färdigställdes 1986 och är Iraks största. Den fördämmer floden Tigris och bildar en stor artificiell sjö.

Dammbygget började planeras på 50-talet med avsikten att utöka jordbruksbevattningen, skydda städer mot översvämningar och generera elektricitet.

Marken under dammen består till stora delar av gips, anhydrit och kalksten – vattenlösliga mineraler.

1988 började en skyddsdamm byggas en bit nedströms för att stoppa vattenmassorna vid en kollaps. Men den hann bara färdigställas till 40 procent innan byggandet avbröts 1991 på grund av ekonomiska sanktioner mot Irak.

Enligt en studie från EU-kommissionens forskartjänst JRC av ett scenario där 26 procent av dammen förstörs, skulle en i genomsnitt 12 meter hög flodvåg nå Mosul efter 1 timme och 40 minuter. Bagdad skulle nås inom tre och en halv dag.

Nivåer på över 10 meter skulle drabba områden där 270 000 människor beräknas bo.

Irak tecknade nyligen ett kontrakt med en italiensk firma om reparationer av dammen, men det är oklart när arbetet kan komma igång.

Källa: JRC, Nasrat Adamo

Det är bara en tidsfråga innan fördämningarna brister och den rasande kraften i den 11 kubikkilometer stora sjön i nordvästra Irak släpps lös, varnar ingenjörerna. En enorm flodvåg – upp till 25 meter hög – skulle nå miljonstaden Mosul inom mindre än två timmar och riskera att dränka hundratusentals människor längs med Tigris flodbäddar.

Vattenmassorna beräknas skapa förödelse ända ner till huvudstaden Bagdad och påverka totalt sex miljoner människor – nästan en sjättedel av landets befolkning.

– Det skulle vara som att spränga en atombomb, säger Nadhir al-Ansari, professor vid Luleå tekniska universitet (LTU) och en av dem som ledde en forskarkonferens i Stockholm i veckan om Mosuldammen.

Akut läge

Katastrofsimuleringen har tagits fram efter att det allvarliga tillståndet för dammen återigen börjat uppmärksammas. Den enorma konstruktionen vilar på en grund av vattenlösliga mineraler och ända sedan den stod färdig, 1986, har man kämpat mot erosion genom ett ständigt fyllningsarbete.

Men underhållet har länge varit eftersatt på grund av den kaotiska säkerhetssituationen i Irak. När Islamiska staten 2014 erövrade dammen under två veckor flydde personalen, och sedan dess har det livsviktiga arbetet drivits på sparlåga.

Förutom problem med läckor har man upptäckt flera oroande sjunkhål omkring dammen. Dessutom har ett av två utlopp slutat fungera, vilket försvårar möjligheten att släppa ut vatten.

Just nu är forskarna särskilt oroliga för en kollaps då vårens smältvatten innebär högre tryck på dammen.

– Bara gud vet när det kommer hända. Vi vet att dammen är i fara, men vi kan inte se exakt i tre dimensioner vad som händer där nere (i dammgrunden). Det kan ske om några år, det kan ske imorgon, säger Nasrat Adamo, tidigare chefsingenjör vid Mosuldammen.

Politiserat

Han är en i en rad av forskare från Irak och flera västländer som deltog i veckans konferens för att utifrån den akuta lägesbilden försöka hitta möjliga lösningar.

Flera av deltagarna betonade att deras utgångspunkt är strikt vetenskaplig – en passning till den irakiska regeringen, som upptagen av krig, korruption och politisk kris länge tonat ner faran.

– När regeringsföreträdare pratar med mig personligen säger de att de är väldigt nervösa och rädda. Men i det offentliga ger de en annan bild. Och till viss del kan jag förstå regeringen, den har många andra problem, säger Nadhir al-Ansari.

Radikala lösningar krävs

Forskarkonferensens slutsatser, som nu ska presenteras för Iraks regering, är att man först och främst omedelbart måste skala upp fyllningsarbetet till tidigare nivåer, och påbörja ordentliga mätningar av dammgrunden. Men det räcker inte för att undvika en katastrof.

Ingenjörerna har tre olika förslag till långsiktiga lösningar. Ett är att färdigställa en halvbyggd damm längre ner i Tigris som började konstrueras redan på 80-talet som skydd vid en eventuell kollaps. Ett annat att täta dammen med en massiv "vägg" som bör gå 250 meter ner i marken. Det tredje är att konstruera en rad mindre dammanordningar som avlastar och i slutändan ersätter Mosuldammen.

– Jag tror att problemet är för stort för att ett enskilt land ska kunna lösa det. Så det krävs internationellt samarbete. Man måste se det här ur en humanitär synvinkel, vi pratar om att rädda livet på miljontals människor, säger Nadhir al-Ansari.