– Det innebär att solen står i zenit över ekvatorn och att dag och natt blir lika långa på hela jordklotet. Det är mittpunkten mellan vinter- och sommarsolstånd.

Charlotta Eriksson, jourhavande meteorolog på SMHI, till TT om vad höstdagjämningen innebär.

Fakta: Höstdagjämning

Höstdagjämning är den tidpunkt då solen under sin årliga rörelse längs över stjärnhimlen passerar himmelsekvatorn från norr mot söder. Den inträffar den 22 eller den 23 september. I år inträffar den torsdagen den 22 september, klockan 16.21 svensk tid.

Att natt och dag är lika långa vid höst- och vårdagjämningar är en sanning med modifikation. Jordens atmosfär böjer ljuset, vilket gör att dagens längd blir lite längre än nattens. Dag och natt blir exakt lika långa först något dygn senare.

Källa: Nationalencyklopedin

– Det innebär att solen står i zenit över ekvatorn och att dag och natt blir lika långa på hela jordklotet. Det är mittpunkten mellan vinter- och sommarsolstånd, säger Charlotta Eriksson, jourhavande meteorolog på SMHI.

Enligt kalendern är det höstdagjämning på torsdagen, då dag och natt alltså är lika långa. Men höstdagjämningen är egentligen bara ett ögonblick, nämligen klockan 16.21 svensk tid. Då är hösten kommen på norra halvklotet, ur en rent astronomisk synvinkel.

Men meteorologiskt gäller andra bullar och hösten brukar krypa ner över landet gradvis, från norr till söder. Här räknas det som att hösten kommit till ett område där medeltemperaturen legat under tio grader fem dygn i följd – och det gäller bara i en mindre del i Sverige.

– Norra Norrlands inland och Tornedalen har höst, och ju närmare fjällkedjan du kommer desto längre söderut har den kommit. Det allra sydligaste just nu är nog Idre fjäll. Hösten har hunnit lite mindre söderut än vad den brukar så här års, säger Eriksson.