Fakta: Påskupproret

Påskupproret, eller Éirí Amach na Cásca på irländska, inleddes på annandag påsk 1916.

Tusentals rebeller ockuperade byggnader över hela staden, gjorde postkontoret till sitt högkvarter och utropade en irländsk republik. Storbritannien lät granaterna regna mot huvudstaden, skickade soldater mot upprorsmännen och tvingade dem till kapitulation redan samma vecka.

Hundraårsdagen infaller egentligen den 24 april, men högtidlighålls på söndagen den 27 mars eftersom påsken infaller tidigt i år.

Källa: AFP.

Dagens irländare har Storbritanniens våldsamma svar på upproret i Dublin att tacka för att drottning Elizabeths ansikte inte pryder sedlarna. Många irländare reagerade med avsky på engelsmännens beskjutning av huvudstaden och avrättningen av upprorsledare och anslöt sig till separatiströrelsen – något som banade väg för landets självständighet sex år senare.

På söndagen högtidlighölls hundraårsdagen av upproret. Irlands president Michael D Higgins lade ner en krans vid postkontoret, där landets rätt till självständighet proklamerades, och omkring 5 000 anhöriga till de irländska självständighetskämparna bjöds in till en parad genom Dublin.

Den beväpnade delen av upproret är fortfarande kontroversiell på Irland. Minnesdagen har debatterats i förväg och även de brittiska soldater som dödades kommer att hedras.

Samtidigt har polisen i Nordirland, som Storbritannien behöll, varit på helspänn för eventuella attacker i samband med firandet. Nordirlands probrittiska försteminister Arlene Foster har sagt att hon inte vill högtidlighålla "en väldigt våldsamt attack mot staten".