Namnet kommer ursprungligen från latinets adventus som betyder ankomst och med detta menas Herrens ankomst inför jul. Rent historiskt har firandet sina rötter i julfastan.

Denna fasteperiod var i likhet med påskfastan 40 dagar lång och i kyrkan är advent därför en tid av fasta och väntan inför firandet av Jesu födelse. Från början omfattade advent sex söndagar men på 1000-talet ändrades det till fyra söndagar istället.

– Vad gäller första advent så är det så att där finns en bibelberättelse som är central som anknyter till en text av att Jesus rider in i Jerusalem och motas som en segare, säger Björn Skogar, religionsvetare och teologihistoriker.

►LÄS MER: Om vi handlar mycket i jul har vi råd med ett bra flyktingmottagande

För att göra nedräkningen till jul tydlig tänder man av tradition ett ljus varje söndag av fyra i den så kallade adventsljusstaken, där det första ljuset tänds på den fjärde söndagen före jul. Syftet med ljusstaken är även att sprida ljus då norra halvklotet upplever årets mörkaste tid.

– Detta går även hand i hand med att Jesu födelse kommer i samband med solens återkomst. Advent blir som en nedräkning, säger Björn Skogar.

Stjärnorna som många hänger upp i sina fönster i juletider är även de kopplade till adventsfirandet från första början. Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna som enligt bibeln ledde de tre vise männen till Jesus i krubban.

Traditionen kommer ifrån 1880-talets Tyskland och det dröjde ända till 1930-talet innan den första stjärnan kunde ses hängandes i ett svenskt fönster. I dag fungerar stjärnorna mer som symboler för att sprida julstämning och längtan till julen än att enbart symbolisera adventsfirandet.

– Det ska även nämnas att många traditioner och helger inte enbart grundar sig i kristendomen utan snarare är en blandning av kristna och uråldriga icke-kristna traditioner och seder, avslutar Björn Skogar.

►LÄS MER: "Alla förtjänar en jul med klappar och mat"