– Det finns inga länder som låter sin statschef skickas till Haag och ställas inför rätta.

Lennart Aspegren, före detta domare i Internationella brottmålsdomstolen, är kritisk till hur mål har drivits mot ledare i Afrika.

Fakta: ICC

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag i Nederländerna är den enda internationella domstol som är permanent inrättad för att granska misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Romstadgan från 1998, som lägger grunden för ICC, skrevs under av 120 länder. För att den skulle träda i kraft krävdes att minst 60 länders parlament godkänt den, ett mål som nåddes 2002. Det är endast brott begångna därefter som kan tas upp.

Det är medlemsländerna själva, eller FN:s säkerhetsråd, som kan föra olika händelser till ICC för utredning.

ICC har ingen egen polisstyrka utan bygger på medlemsländernas vilja att agera genom att till exempel lämna ut misstänkta.

Tre av FN:s säkerhetsråds permanenta medlemmar, USA, Kina och Ryssland deltar inte i ICC.

"Jag uppmanar dem att arbeta tillsammans med andra stater i kampen mot straffrihet, som ofta leder till omfattande brott mot mänskliga rättigheter", säger Sidiki Kaba, ordförande för de deltagande länderna i brottsdomstolen, i ett uttalande.

Han fruktar nu att fler afrikanska länder kommer att följa Sydafrikas exempel.

"I skottgluggen"

Beslutet, som är ett hårt slag mot domstolen, kom i fredags. Även Namibia och Kenya har planer på att lämna ICC, och Burundi har redan beslutat sig.

– Det är väldigt allvarligt om stater börjar lämna Romstadgan, säger FN:s före detta rättschef Hans Corell till TT.

ICC har anklagats för att behandla afrikanska länder hårdare än andra länder, men det tror inte Corell ligger bakom missnöjet med ICC på kontinenten.

– Det jag tror att det handlar om är att afrikanska statschefer plötsligt har insett att de själva kanske står i skottgluggen, och många av dem har inte rent mjöl i påsen.

Kritiserar åklagare

Lennart Aspegren, före detta domare i ICC, vill inte säga att anklagelserna är berättigade men att en del afrikanska länder "varit utsatta". Han tror däremot att den förre chefsåklagaren Luis Moreno-Ocampo kan ha bidragit till missnöjet bland afrikanska länder.

– Han var enligt min uppfattning ingen bra åklagare. Han kom med mer spektakulära saker som att åtala presidenten i Sudan och (Libyens forna diktator Muammar) Gaddafi under hans tid i Libyen. Men det hade varit chanslöst att sätta dem inför domstol, säger Aspegren, som mellan 1995 och 2000 arbetade som domare i brottsmålstribunalen för Rwanda, till TT.

– Det finns inga länder som låter sin statschef skickas till Haag och ställas inför rätta.

Efterlyst president

Hans Corell delar dock inte den uppfattningen.

– Det är detta som är det viktiga med internationell straffrätt. Om man visar att man väcker åtal mot sådana här personer är det bästa sättet att få sittande statschefer att avhålla sig från att begå de här brotten.

En av dem som varit starkt drivande för att få afrikanska länder att lämna ICC är Sudans president Omar al-Bashir som sedan 2009 är efterlyst för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med konflikten i Darfur.