Fakta: Underhållsstöd

Underhållsbidrag

När ett barn bor hos endast en av föräldrarna, ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Hur stort underhållsbidraget ska vara baseras på barnets ekonomiska behov och på vilka inkomster föräldrarna har och därmed kan bidra med.

Underhållsstöd

Underhållsstöd är ett bidrag till barn vars föräldrar inte bor tillsammans och där betalningen av underhållsbidrag inte fungerar. Underhållsstödet är högst 1 573 kronor per barn och månad och betalas ut till den förälder som barnet bor tillsammans med. Stödet är till för att säkerställa att barn som endast bor med en förälder får en rimlig ekonomisk levnadsnivå.

De nya reglerna från den 1 april innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd i de fall en underhållsskyldig förälder har betalat till Försäkringskassan i rätt tid i minst sex månader i följd. I stället ska föräldrarna i fortsättningen sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl.

I oktober börjar Försäkringskassan fatta beslut enligt de nya reglerna.

I de fall betalningarna av underhållsbidrag inte fungerar får föräldern ansöka om underhållsstöd igen.

Föräldrar som är våldsutsatta, hotade eller där det finns andra särskilda skäl kan undantas.

Källa: Försäkringskassan

– I familjer där kvinnan lyckats bryta med en våldsam man befarar vi att betalningarna kan bli "vägen in" i familjen igen, säger Lotta Lindqvist på kvinno- och tjejjouren Ada i Göteborg.

Den förälder som efter en separation har barnen boende hos sig har rätt att få underhåll av den andra föräldern för att barnet ska slippa leva i fattigdom. Många föräldrar låter betalningarna gå via Försäkringskassan, men nu träder snart en annan ordning i kraft. Enligt nya regler ska föräldrar som betalat sitt underhåll ordentligt till Försäkringskassan i minst sex månader i fortsättningen sköta betalningarna utan myndigheten som mellanhand. I oktober tvingas de första föräldrarna lämna Försäkringskassans system.

Gamla konflikter

Många separerade är både arga och oroliga över förändringen.

– Man är rädd att man inte ska få pengarna, att man ska få mindre pengar eller att pengarna inte ska komma i tid. Man är orolig för att gamla konflikter ska blossa upp igen. I många fall har relationen varit konfliktfri just för att betalningen gått via Försäkringskassan, säger Catarina Danso, generalsekreterare på Makalösa föräldrar dit många oroliga ensamstående föräldrar hör av sig.

Marika, som lever ensam med två barn som hon har med olika fäder, är kritisk till de nya reglerna.

– Man bygger ett system som gör det möjligt för män att kontrollera kvinnor även när relationen är bruten, säger Marika.

Barnens pappor betalar redan underhåll direkt till henne och hon har flera gånger varit med om att pengarna uteblivit.

– Har jag tur kommer det pengar, men ibland kan det vara något de är missnöjda med och då låter de bara bli att betala. Och jag har ju inga verktyg att använda då – jag kan inte skicka påminnelser, jag kan inte driva in skulden eller kontakta kronofogden, säger Marika.

Kräver inte igen

Även om hon får ta hela smällen ekonomiskt avstår hon ofta från att försöka kräva igen underhållet eftersom relationen med fäderna är skör.

– Jag låter bli att ta striden eftersom jag vet att det ytterligare kan slå tillbaka på mitt barn, säger Marika.

Lotta Lindqvist på kvinnojouren Ada påpekar att ekonomiska medel ofta används för att kontrollera och kränka kvinnan.

– Underhållet kan användas av mannen för att ställa olika typer av krav på kvinnan, han får en hållhake på henne. Har man flera barn kan det handla om en stor del av ens månatliga inkomst som hänger på att han betalar. Det kan bli en direkt farlig situation, om en kvinna för att ha råd att betala hyran är tvungen att ta kontakt med en person som utsatt henne för våld, säger Lotta Lindqvist.

Våldsutsatta kan enligt Försäkringskassan undantas från de nya reglerna, men kvinnojouren tvivlar på att det verkligen blir så.

– Hur och av vem bedöms om kvinnan är våldsutsatt? Räcker det att hon ringer och säger det? Vi ser ofta att våldsutsatta kvinnor, även inom verksamheter där det ska finnas specialkunskap om våld, inte blir trodda, säger Lotta Lindqvist.

Inga skäl till oro

Men enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) finns det inga egentliga skäl till oro då de som har särskilda skäl inte kommer att beröras av förändringarna.

– Det är specifikt utpekat att det gäller alla de situationer där det inte är lämpligt att reglera civilrättsligt, till exempel vid våld och hot i relationen, säger Strandhäll.

I stället är det de cirka 13 000 föräldrar som skött underhållet utan problem som kommer att beröras av det nya systemet. För dem som ändå känner oro eller anser att förändringen inte fungerar finns enligt Strandhäll specialutbildade handläggare på Försäkringskassan att kontakta.

– Självklart har jag också respekt för den oro som uttrycks. Vi kommer att följa detta noggrant för att vi ska se att det inte uppstår några oklarheter.

Marika är ett fingerat namn.