– Vi har funnit att tropiska bin som flyger genom mycket tät regnskog faktiskt använder ljusstyrka som ett sätt att hitta öppningar och undvika kollisioner. De söker sig till den ljusaste punkten i omgivningen och flyger mot den, och hittar på det sättet de hål som är stora nog att flyga igenom.

Emily Baird, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, till TT om hur orkidébin navigerar i tät regnskog.

Fakta: Studien

Forskare på Lunds universitet har kommit fram till att orkidébin i tät regnskog navigerar och undviker krockar genom att alltid söka sig till den ljusaste punkten.

Orkidébina valdes till studien eftersom de lever i väldigt tät och snårig miljö, eftersom de flyger mycket långa sträckor i sökandet efter orkidéer, eftersom de flyger mycket snabbt och eftersom hanarna är lätta att locka till sig med hjälp av dofter och därför enklare att studera.

Källa: Lunds universitet

– Vi har funnit att tropiska bin som flyger genom mycket tät regnskog faktiskt använder ljusstyrka som ett sätt att hitta öppningar och undvika kollisioner. De söker sig till den ljusaste punkten i omgivningen och flyger mot den, och hittar på det sättet de hål som är stora nog att flyga igenom, säger Emily Baird, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, till TT.

Under tre besök i Panama har hon och kollegan Marie Dacke studerat hur så kallade orkidébin navigerar i regnskogen. Fynden har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Genom att manipulera och flytta den ljusaste punkten fann forskarna att bina alltid sökte sig dit för att undvika krockar, och till den plats i hålet där det är längst från kanterna.

Enkel strategi

Insekter har mycket liten hjärna. Därför är Baird och Dacke tämligen säkra på att andra insekter använder samma metod.

– Det är en ganska enkel och direkt strategi som inte kräver förmågan att processa allt för mycket information, säger Baird.

Kontakter har upprättats med ingenjörer på ett universitet i Schweiz. Biologerna i Sverige tror att binas navigationsstrategi kan komma att användas i lätta obemannade flygande farkoster, så kallade drönare.

Självstyrande teknik

Styrningen av små drönare försvåras av att de inte orkar bära stora processorer eller batterier till exempelvis gps. Där kan en omvandling till självstyrande teknik av binas fiffiga metod ge en lösning, säger Baird.

– Den kräver inte så mycket batterikraft och bör inte vara extremt komplicerad att applicera på drönare som finns i dag.

Hon påpekar att fynden från regnskogen är en av pusselbitarna som kan ge små drönare förmågan att själva navigera i tät skog. På frågan om hur lång tid det kan ta innan drönare styrs på detta sätt svarar Baird:

– Jag skulle vilja tro att det tar fem till tio år, men det är en gissning.