Fakta: Ny lagstiftning mot näthat

I en utredning lämnas flera förslag till en ny lag mot näthat:

Ett särskilt brott – olaga integritetsintrång – som kriminaliserar spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter (exempelvis hämndporr, nakenbilder, obduktionsbilder) föreslås.

Bestämmelsen om ofredanden ska tydligare än i dag gälla ofredanden via internet. Enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden ska kunna straffas som ofredande.

Den som driver exempelvis ett nätforum eller en blogg får utökat straffansvar, enligt förslaget, men det gäller inte medier som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddet gäller medier inom radio, tv och press, samt på webbplatser och bloggar med ett journalistiskt syfte. Det krävs ett utgivningsbevis och att en ansvarig utgivare står bakom publiceringen.

I den så kallade "näthatsutredningen" från i våras föreslås att integritetskränkningar på nätet ska kriminaliseras. Det kan till exempel vara spridning av hämndporr, nakenbilder eller obduktionsbilder, ett brott som ska gå under rubriceringen olaga integritetsintrång och kan ge fängelse.

Det ska även bli förbjudet att hota någons integritet, till exempel skrämma med att lägga upp en sexfilm på nätet i utpressningssyfte.

Förslaget har gått på remiss och får tummen upp i de flesta fall – men inte alla.

Knäckfråga

En stor knäckfråga är hur den nya lagen samspelar med regler som styr mediers rapportering. Vad räknas som integritetsintrång när ett etablerat medieföretag står bakom? Den frågan ställer sig justitiekanslern (JK) som är åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott.

– Ska man kunna säga andra saker i medier än som vanlig person? Det är en principfråga som förtjänar att diskuteras. Det kan också bli lite märkligt utifrån den enskildas utgångspunkt att olika saker är kriminaliserade eller straffbelagda beroende på var man säger dem, säger Mikael Routsi, jurist på JK som står bakom myndighetens remissvar.

Bör utredas

Även åklagarmyndigheten tror att det nya lagförslaget om olaga integritetsintrång på nätet kan orsaka viss förvirring. Det är svårt att motivera att det ska vara straffritt att sprida integritetskränkande uppgifter i pressen när det, enligt utredningens förslag, kan leda till fängelse om det sker utanför det grundlagsskyddade området, skriver myndigheten i sin remiss.

JK tycker att frågan bör undersökas om lagbrottet "olaga integritetsintrång" inte också ska gälla etablerade medier.

– Tanken med särskilt skydd för vissa mediesorter var ju inte att yttrandefriheten skulle vare mer vidsträckt, säger Mikael Routsi.

Inte med i direktiven

I utredningen dras inga slutsatser ifall olaga integritetsintrång bör vara straffbart även vid publiceringar i etablerade medier. Anledningen är att regeringen inte ville gå djupare i frågan, när man skrev utredningsdirektiven.

– Därför finns inget underlag för att i det här sammanhanget gå vidare med det, utan i så fall får man tillsätta en ny utredning. Och ifall man vill göra det är det ytterst en politisk fråga, säger Walo von Greyers, handläggare och expert på justitiedepartementet.

Ett lagförslag väntas lämnas för beslut nästa år.