Fakta: Religiösa friskolor

Liberalerna föreslår att nya konfessionella friskolor inte ska få tillstånd att starta.

De skolor som redan finns ska, enligt förslaget, inte få sitt tillstånd indraget, men de ska inte tillåtas att utöka antalet elever. Dessutom vill Liberalerna skärpa tillsynen och kontrollen av skolorna.

I augusti 2016 fanns 66 religiösa friskolor, enligt utbildningsdepartementet som hämtat siffrorna ur Skolverkets skolenhetsregister. 54 skolor är kristna, varav tre betecknar sig själva som katolska, elva är muslimska och en judisk. I den officiella statistiken görs ingen sådan uppdelning.

Källa: Liberalerna och utbildningsdepartementet.

– Huvudskälet är att det medverkar till att spä på en segregation i våra förorter som redan är stor, säger Björklund om varför det behövs hårdare tag.

Enligt Björklund växer de religiösa skolorna, både muslimska och kristna, i områden med många nyanlända. Han vill att skolan ska vara en brygga för barnen in i det svenska samhället och att den ska vara fri från föräldrarnas kulturella och religiösa uppfattningar.

Intern kritik

När det nu kommer många nyanlända barn riskerar de att isoleras från svenska samhället om de går i religiösa friskolor, resonerar han.

– Problemet med de här skolorna är att de vänder sig till elever som just har kommit hit, och som har stort behov av att bli integrerade, och då ökar problemet kraftigt, säger Jan Björklund.

Men Birgitta Ohlsson (L), riksdags- och partistyrelseledamot, sparkar redan bakut. I en replik i DN skriver hon att det finns problem med religiösa friskolor, att det bör bli svårare att starta dem och att tillsynen bör bli skarpare.

"Men generalisera inte om skolor, oavsett om de är etniska, konfessionella eller för nationella minoriteter. Och inskränk inte i onödan föräldrars frihet att välja en bra skola till sina barn", skriver Ohlsson.

Drygt 1 miljon elever går i grundskolan, av dem går cirka 2 600 i en muslimsk friskola. De allra flesta av de religiösa friskolor som finns i dag är kristna. Enligt utbildningsdepartementet finns 54 kristna friskolor, elva muslimska och en judisk. Totalt går cirka 9 800 grundskoleelever i en religiös friskola, alltså runt 1 procent.

Skralt stöd

Redan 2005 varnade Jan Björklund för religiösa friskolor, men under sin tid som utbildningsminister gjorde han ingenting för att förändra reglerna.

– Det fanns inget stöd för det från övriga partier, men det var också så att jag prioriterade andra frågor, säger han.

Enligt Björklund ska partiets kongress, landsmötet, få ta ställning till förslagen.

I förra veckan frågade tidningen Dagen alla riksdagspartier om de vill förbjuda religiösa friskolor, efter en debatt om könsuppdelad gymnastik på en muslimsk friskola. Inget av partierna vill ha förbud, däremot kan flera tänka sig att skärpa inspektioner och kontroller.