Fakta: Invandrares vanligaste yrken

De vanligaste yrkena bland utrikes födda:

1. Städare

2. Undersköterska

3. Restaurang- och köksbiträde

4. Personlig assistent

5. Barnskötare

De vanligaste yrkena bland inrikes födda:

1. Undersköterska

2. Grundskollärare

3. Företagssäljare

4. Butikssäljare

5. Barnskötare

Källa: SCB:s yrkesstatistik för 2014

35 000 invandrare jobbar som städare, visar SCB:s senaste yrkesstatistik.

Bland invandrade kvinnor är undersköterska det vanligaste jobbet, medan lager- och terminalarbete är vanligast bland invandrarmän.

Samtidigt visar statistiken att många är överkvalificerade för sitt jobb. Av de invandrare som har jobb som bara kräver en kortare utbildning eller introduktion har 11 procent en lång eftergymnasial utbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande siffra för personer födda i Sverige är 3 procent.

Sverige sticker ut

Fenomenet är inget nytt, enligt Olof Åslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och forskare inom invandring och arbetsmarknad.

– Gapet mellan utrikes och inrikes födda är större i Sverige än i andra länder. Det kan bero på flera faktorer, en är att det tar väldigt lång tid att komma in på svensk arbetsmarknad. Har du inte använt din utbildning på väldigt lång tid blir utbildningen mindre gångbar. Det gäller oavsett bakgrund, men risken är större när dina meriter är från ett annat sammanhang, säger Olof Åslund.

Att invandrade akademiker jobbar med annat bekymrar akademikernas fackliga centralorganisation Saco.

– Det är dumt på många sätt. För personen själv, men också för samhället som inte utnyttjar – ur vårt perspektiv – gratisutbildade. Det är enorma pengar man skulle kunna tjäna på det här, säger Saco-ordföranden Göran Arrius.

Kostnader tjänas in

Saco uppskattar att en svenskutbildad akademikers totala utbildningskostnad är runt 2,45 miljoner kronor, samtidigt som det endast kostar runt 310 000 kronor att validera en invandrad akademikers utbildning och komplettera den med högskolestudier och svenskkunskaper.

– Får man ett jobb som är hyggligt i paritet med sin utbildning, exempelvis om en jurist kan jobba med juridik i stället för att städa, så gör de ökade skatteintäkterna att staten tjänat in utbildningsinsatsen på bara några år, säger Göran Arrius.

Men att bara validera och komplettera utländska utbildningar räcker inte, menar Saco.

– Som arbetsgivare bör man fundera över om man ofta anställer någon som är väldigt lik en själv i stället för att hitta den som är den bästa för jobbet, säger Göran Arrius.