Fakta: Skandalen som skakar Brasilien

Grunden för det växande missnöjet i Brasilien är Petrobras-skandalen, som har vuxit i storlek allteftersom den utretts. Den handlar bland annat om en kartell av byggföretag som gjorde hemliga utbetalningar till Petrobras direktörer för att få lukrativa kontrakt.

Härvan har tvingat företagets ledning att avgå, försvagat landets ekonomi, men också skadat president Dilma Rousseff.

Hon var styrelseordförande i oljebolaget under perioden 2003—2010, då bestickningen pågick. Hon förnekar kännedom om oegentligheterna. Men hennes ställning bedöms ha försvagats väsentligt den senaste tiden i samband med att förundersökningen om härvan fortskrider. (TT)

På Avenida Paulista, den mest kända gatan i Sydamerikas största stad, rullade marschen igång en och en halv timme före utsatt tid under söndagseftermiddagen lokal tid. Otåligheten var påtaglig, med signalen att en stor del av den brasilianska befolkningen önskar snabba politiska ändringar i landet. Och helst att president Dilma Rousseff avgår.

Det var ett böljande folkhav med gula tröjor, med banderoller och plakat till stöd för utredningar av korruptionen, karikatyrdockor av president Rousseff och expresident Lula, den senare i randiga fängelsekläder. Omväxlande sjöng man nationalsången eller visslade. Men det märks ingen egentlig aggression, bara fast beslutsamhet.

"Tar priset"

Om organisatörerna innan kvällens slut kan uppvisa siffror för hela Brasilien som pekar mot två eller tre miljoner marscherande personer totalt, som planerat, spelar egentligen mindre roll. Den spontana uppfattningen på Avenida Paulista är att det aldrig varit så mycket folk ute här tidigare.

TT:s reporter frågar Daniel Guimarães, som är pressfotograf och ute och plåtar, tillsammans med sin fru. Han nickar:

– Jag har varit med om många protester i São Paulo, men den här tar priset.

I andra kvarter i São Paulo, södra halvklotets största metropol, hördes ihärdiga sambatrummor och tutande bilar. Och samma tendens rapporteras från över 400 brasilianska städer, från ett par tusen personer på vissa mindre orter, till hundratusen deltagande eller mer i exempelvis Rio de Janeiro och huvudstaden Brasília.

Även i USA och Europa

Det talas redan om denna dag som ett styrkebesked för den brasilianska demokratin. I alla fall under eftermiddagen lokal tid uteblev befarade sammanstötningar med anhängare till vänsterregeringen. Trots starka känslor har båda läger visat försiktighet.

Och trots att en hel del personer ännu på morgonen tvekade om att gå ut på gatan, verkar budskapet snabbt ha nått dem via radio, television och sociala medier: Ingen fara.

Även på andra håll i världen kom rapporter i helgen om att brasilianare lystrat till maningarna om demonstrationer: ett par hundra ska ha samlats på Times Square i hjärtat av New York, samt småskaror i andra USA-städer och i europeiska huvudstäder.

Regelbundna protester har förekommit på Brasiliens gator sedan 2013. Först spontana och ganska ospecificerade, mot inflationen och undermåliga statliga tjänster – dåliga skolor och sjukhus, skral säkerhet, otillräcklig och dyr kollektivtrafik. Men från och med 2015 har protesterna som mobiliserar allt fler tagit en klar politisk vändning mot den federala regeringen, dominerad av Arbetarpartiet (PT), som haft makten sedan 2002.

Skylls på inkompetens

Det finns nu starka indicier för att Rousseffs kampanj för omval 2014 delvis finansierats med mutpengar. Dessutom har recessionen grävt sig ännu djupare. I år kommer den ekonomiska krisen I landet att slå alla tidigare rekord. Och folk skyller den på inkompetens på högsta nivå.

På kort sikt kommer kongressen och Högsta domstolen att avgöra Dilma Rousseffs framtid. Allt färre tror att hon sitter sin mandattid ut.

Korruption är långtifrån något nytt i Brasilien. Men kanske aldrig tidigare har gatans röst höjts så tydligt för ett mer transparent samhällssystem, oavsett om det kommer från vänster eller höger.