Det var i juli förra året som Jeanine från Stockholm upptäckte att ett av hennes bröst började bete sig konstigt.

– Bröstvårtan började dra sig inåt och det brukar ju vara tvärtom när man är gravid, berättar Jeanine för Metro.

Hon bestämde sig för att undersöka saken närmare och gick till läkaren för en kontroll. Bröstvårtan visade sig vara ett symptom på något mycket större än hon någonsin kunnat ana. Den 8 augusti diagnostiserades hon med hormonkänslig trippelpositiv bröstcancer – sex månader in i graviditeten, vilket P4 Stockholm var först med att skriva om.

– Jag blev chockad men hann inte tänka så mycket eftersom jag sattes på en behandlingsplan på en gång. Hade jag väntat en månad med behandling hade jag förmodligen inte överlevt, säger Jeanine.

LÄS MER: Nathalie, 27, är döende i cancer: ”Jag kan inte sluta leva”

De kommande månaderna fylldes av tuffa cellgiftsbehandlingar och ständiga kontroller. Fokus förflyttades helt från det kommande barnet till den aggressiva cancertumören. Som störst var den 9 gånger 7 centimeter.

– Jag gick från att längta till att bli mamma till att helt plötsligt ha cancer och kämpa för mitt liv, säger Jeanine.

Men hennes dotters liv svävade aldrig i fara eftersom hon fick ”snällare” cellgifter som inte skulle påverka barnet. Däremot föddes dottern Lykke två månader för tidigt.

– Jag blev så trött av behandlingarna och kroppen orkade helt enkelt inte bära barnet längre, säger Jeanine.

LÄS MER: Gravida Jeanette hade cancer i ett år – utan att veta om det

Lilla Lykke slapp ligga i kuvös eftersom hennes lungor var så pass välutvecklade tack vare den kortisonbehandling som Jeanine fått.

– Jag gick på ultraljud flera gånger varje vecka för att kolla så att hennes hjärta och kropp mådde bra, säger Jeanine.

Efter födseln kunde Jeanine behandlas med starkare cellgifter och antikropparna Herceptin och Perjeta och var tvungen att operera bort båda brösten och ersätta med implantat. Cirka en månad efter operationen strålades hon varje dag i fem veckor, vilket gav sårig hud och ännu mer trötthet.

Även om hon inte är friskförklarad i dag så mår hon betydligt bättre tack vare rehabilitering och vila. Hon går fortfarande på antikroppsbehandling var tredje vecka för att minska återfallsrisken och lider ofta av smärta och trötthet.

I slutet på juli i år påbörjas även en minst fem år lång behandling med antiöstrogen, mediciner som kommer försätta Jeanine i ett kemiskt  klimakterie.  Trots det ser hon ljust på framtiden.

– Jag har en skyldighet att ta tillvara på livet som jag fått tillbaka. Jag har fått en andra chans vilket gör att jag försöker ta tillvara på saker som är värt något i livet och inte stressa som jag gjorde innan cancern, säger hon.

LÄS MER: Josefin, 38, drabbades av stroke – läkaren trodde att det var influensa