Det här är dysmorfofobi

Dysmorfofobi är en psykisk störning som innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer. Den drabbade lider av sitt utseende så mycket att det sociala livet blir lidande.

Man stör sig på detaljer på sig själv, som ses som "defekter", och upplever att andra människor också lägger märke till det och äcklas.

Personer med dysmorfofobi kan framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi, som ska bygga upp och stärka personens självkänsla. 

Källa: OCD-förbundet

Utseendefixering, eller dysmorfofobi som diagnosen heter, innebär att den som har det inbillar sig att den är ful. Johanna Hisbro kunde inte gå utanför dörren när hon hade diagnosen.

– Jag ville aldrig vara i centrum och höll händerna på saker på kroppen som jag upplevde var defekter, säger hon till Metro.

Det var när Johanna Hisbro var i 15-årsåldern som hon fick en nedlåtande kommentar av en kille som sjukdomen utlöstes. Men först när hon var 30 år fick hon veta att hon led av dysmorfofobi.

– Det här är inte lika uppmärksammat som andra diagnoser, som ätstörning, trots att det är lika många som lider av det. Det hade så klart underlättat mycket för mig om jag hade fått reda på att jag var sjuk tidigare.

I 15 år mådde Johanna Hisbro dåligt över sitt utseende tills hon tyckte att det fick vara nog. Hon gick med i ett internetbaserat behandlingsprogram över tre månader.

– Det var kognitiv beteendeterapi. Jag fick först en massa information och kunskap om vad dysmorfofobi är och sen fick jag bearbeta det, säger hon.

LÄS MER: Nicoline, 24, är beroende av att vara snygg

I behandlingen fick Johanna Hisbro utsätta sig själv för det hon var rädd för. En uppgift var att gå till mataffären och handla mjölk – utan att sminka sig.

– Jag trodde att jag skulle dö. Men jag lyckades fokusera och klara av det. Efter att ha fått information om vad jag hade för sjukdom var det lättare eftersom jag visste att det skulle göra mig frisk.

Hon tror att nyckeln är att vara positiv och att gå in med inställningen att man ska bli frisk. Andra människor som fick samma behandling klarade sig inte lika bra som Johanna Hisbro.

– Det är samma som att sluta röka, man måste verkligen vilja det. Jag accepterade inte att jag skulle fortsätta att vara sjuk, säger hon.

Johanna Hisbro vill i framtiden göra ännu mer för att sprida medvetenhet om dysmorfofobi och har en uppmaning.

–  Det är viktigt att man tänker på vad man säger om andra människors utseende, för man vet aldrig hur andra tar det. Alla som vill är välkomna att kontakta mig för att prata om det. Jag har visioner om att göra mer än så, som att skriva någonting.

LÄS MER: Sara, 28: ”Sluta kommentera min dotters utseende”