Fakta: Koldioxid och värme

Den överlägset viktigaste faktorn bakom temperaturstegringen på jorden är, enligt experterna, ökningen av koldioxidhalterna i atmosfären.

Före 1880, under förindustriell tid, antas halterna ha varit cirka 280 ppm (miljondelar). Därefter har de successivt ökat till dagens nivå på cirka 400 ppm. Samtidigt har den globala genomsnittstemperaturen ökat med drygt en grad Celsius.

Det antas att en kritisk gräns ligger någonstans runt 450 ppm. Om den överskrids blir det sannolikt svårt att hålla den framtida temperaturökningen under två grader Celsius.

Källa: NOAA.

Enligt de preliminära siffrorna var genomsnittstemperaturen under juli i år 0,84 grader varmare än genomsnittet för samma månad under 1951-1980, som fungerar som basperiod i de här sammanhangen.

Jämför man med juli 2015 – då det föregående rekordet sattes – har temperaturen höjts 0,11 grader.

Allt talar nu för att 2016 blir det varmaste året som noterats. Jämför man temperaturerna under juli 2016 med så kallad förindustriell tid, det vill säga 1850-1900, blir ökningen så stor som 1,3 grader Celsius.

Orsaken till värmestegringen är delvis en ovanligt kraftig variant av klimatfenomenet El Niño under 2015-2016. Enligt Nasa svarar El Niño för så mycket som drygt 0,2 grader av höjningen.

Sannolikt svarar vi människor, genom våra utsläpp av växthusgaser, för en stor andel av den resterande höjningen på 1,1 grader.