Fakta: Fallet Assange

Den australiske Wikileaksgrundaren Julian Assange tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.

Efter ett besök i Sverige 2010 väcktes misstankar om fyra sexbrott. Ett fall av olaga tvång och två fall av sexuella ofredanden preskriberades i augusti 2015. Det fjärde fallet, som gäller misstänkt våldtäkt, preskriberas först i augusti 2020.

Assange har sagt sig vara villig att förhöras av svensk åklagare på ambassaden. Rättsliga hinder mellan Ecuador och Sverige har hindrat detta tills länderna ingick ett avtal om rättshjälp i december 2015. Den svenska åklagaren överväger att ansöka på nytt till Ecuador om förhör med Assange, som i så fall rent praktiskt ska skötas av ecuadorianska utredare.

Assange fruktar att Sverige ska överlämna honom till USA.

Hundratals internationella profiler, jurister och människorättsorganisationer kräver att svenska och brittiska regeringarna ska följa utlåtandet från FN-panelen UNWGAD om att Wikileaksgrundaren är godtyckligt frihetsberövad.

Assange har begärts utlämnad till Sverige för att förhöras i en pågående brottsutredning och har tagit sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London.

Bakom utropet står bland annat skådespelaren John Cusack, punkkollektivet Pussy Riots, konstnären Ai Wei Wei, debattören Noam Chomsky och författarna Naomi Klein och Arundhati Roy. Även organisationer som Reportrar utan gränser och Rättssäkerhetsorganisationen (RO) backar proteslistan som lämnades in till FN:s kontor i Genève på tisdagen.

– Den här frågan är behäftad med en politisk underton i och med att USA kan vara intresserad av att ställa Assange till svars för spioneri. Jag tror inte alla de här människorna som har skrivit under är insatta i de juridiska turerna i fallet Assange. De ser det snarare som en fråga om yttrandefrihet, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.

Sveriges regering och Storbritanniens premiärminister David Cameron har tidigare avfärdat FN-gruppens utlåtande.