Fakta: Britterna och EU

Efter att under 1960-talet två gånger ha fått nej från Frankrikes dåvarande president Charles de Gaulle blev Storbritannien medlem i det som nu heter EU från den 1 januari 1973.

Redan två år senare hölls en folkomröstning om fortsatt medlemskap, utlovad av Labour under valkampanjen 1974. Ja-sidan vann klart med 67 procent mot 32.

Storbritannien står dock utanför Schengen-samarbetet och har även en fördragsskyddad rätt att inte behöva införa euron som valuta.

En ny folkomröstning ska nu hållas om fortsatt EU-medlemskap utifrån den uppgörelse som EU:s stats- och regeringschefer enats om. Uppgörelsen gäller endast om britterna röstar för att stanna kvar och förutsätter samtidigt att EU-parlamentet och EU:s ministerråd därefter formellt klubbar igenom förändringarna.

Konservative Boris Johnson har haft svårt att bestämma sig, men på söndagen gav han besked. Han tycker inte att David Cameron nått tillräckligt långt i förhandlingarna om britternas roll i EU.

– Jag kommer att förespråka gå ur, eftersom jag vill ha ett bättre avtal för folket i det här landet, för att spara pengar och ta tillbaka kontroll, sade Johnson till journalister.

Även partikollegan Zac Goldsmith, som förväntas bli partiets kandidat till borgmästarvalet senare i vår kommer att gå emot sin partiledare.

Ja-sidan leder

– Om Boris och de andra verkligen bryr sig om att få saker gjorda i vår värld, (borde de förstå) att EU är ett sätt att göra det på, säger Cameron.

Ännu har dock premiärministern vind i seglen. Enligt en opinionsmätning publicerad i den brittiska dagstidningen Daily Mail leder "ja till EU-sidan" med 15 procentenheter. Det kan dock snabbt komma att vända. På söndagsförmiddagen debatterade Cameron "Brexit" med landets mest frispråkige EU-skeptiker Nigel Farage och med Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon, som är stark ja-sägare, BBC.

– Att stanna i ett reformerat EU säkrar Storbritanniens position och hjälper till att bekämpa terrorism och brott, sade Cameron.

Håller inte med

Nigel Farage höll inte med.

– Om vi röstar för att lämna (EU) är en sak helt säker och det är att vi tar kontrollen över vårt eget land, vi kan stifta våra egna lagar och vi kommer att styra över våra egna departement, sade Farage.

Nicola Sturgeon och hennes parti SNP är alltså mycket EU-vänligt. Enligt henne skulle ett utträde ur EU garanterat trigga ytterligare en folkomröstning om skotsk självständighet, eftersom Skottland inte vill lämna EU.

Trots ett övertag i opinionen för Cameron om ett fortsatt medlemskap i EU och stöd från flera tunga namn, kan mycket hända fram till den 23 juni då folkomröstningen äger rum.

Utöver den av den brittiska konservativa pressen så kritiserade överenskommelsen med EU, som bland annat innebär att landet kan dra ner på vissa sorters socialbidrag till inflyttade EU-medborgare, kommer folkomröstningen också att leda till diskussioner om invandring, säkerhet och Storbritanniens roll i världen.

Och med de frågorna på dagordningen är det inte lika säkert att premiärminister Cameron kan övertala sina landsmän.