Till slut blev stormarna runt den före detta bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) för kraftiga och enligt statsvetaren Jenny Madestam gick det inte att vänta på att de skulle blåsa över.

– Situation blev ohållbar, när stenen börjat rulla är den svår att stoppa. Det här var det bästa regeringen kunde göra för att behålla sitt förtroende, säger hon.

Hon tycker att det är svårt att svara på frågan om hur relationen mellan de två regeringspartierna påverkas av Mehmet Kaplans avgång.

– Generellt kan man säga att man inom S troligen blivit ganska irriterade över att det fallit en skugga över Socialdemokraterna och Stefan Löfven, säger hon.

Ingen långsiktig påverkan

Vad den här typen av händelser betyder för opinionssiffrorna är enligt medieprofessorn Lennart Weibull svårt att sia om. Han säger att det oftast inte handlar så mycket om själva händelsen utan det som är avgörande är hur regeringen behandlar krisen.

– Vår erfarenhet är att enskilda händelser av det här slaget möjligen påverkar opinionssiffrorna under ett kort tag. Om regeringen hanterar det på ett rimligt sätt så får det inga långsiktiga konsekvenser, säger han.

Tillbaka till miljöfrågan

Enligt statsvetaren Jonas Hinnfors blev det för svårt för Miljöpartiets ledning att balansera väljarnas åsikter och det interna stödet för Mehmet Kaplan med relationen till Socialdemokraterna.

– Eventuellt kan ledningen hävda att Kaplan stod i vägen för partiets kollektiva väl. De kan förklara vikten av att partiet kommer tillbaka till sakpolitiken och får fokus på något som inte bara är att man kompromissar i flyktingfrågan.

Att regeringen inte bidrog till drevet mot Mehmet Kaplan kan enligt Jonas Hinnfors ge Miljöpartiet en möjlighet att hitta tillbaka till sina kärnfrågor.

– Nu kan de kanske kravla sig tillbaka till ett fokus på miljöfrågan. I så fall kan partiledningen se det som ett sätt att få legitimitet för beslutet även internt.