Fakta: Radovan Karadzic

70 år gammal.

Förste president i Republika Srpska (1992–96), den bosnienserbiska delen av Bosnien-Hercegovina.

Var på flykt undan Haag-tribunalen mellan 1996 och 2008, då han greps i Serbiens huvudstad Belgrad. Han använde då det falska namnet Dragan Dabic, hade odlat långt skägg och ägnade sig åt alternativmedicin.

Åtalet rymmer elva punkter, varav två för folkmord och fem för brott mot mänskligheten.

Karadzic ses som ansvarig för etnisk rensning av icke-serber från dagens Republika Srpska, för terrorisering av civila i Bosniens huvudstad Sarajevo under belägringen där och för att ha tagit FN-personal som gisslan.

Fakta: Bosnienkriget

Bosnien utropade sin självständighet 1992 och erkändes omedelbart av EU och USA. Jugoslavien beordrade formellt sina styrkor att lämna landet, men många bosnienserber stannade kvar och fick utrustning från den jugoslaviska armén.

Bosnien-serberna utropade en egen republik och tog snabbt kontroll över två tredjedelar av landet och började belägra huvudstaden Sarajevo.

Minst 100 000 människor dödades i kriget och hälften av Bosniens befolkning drevs på flykt.

Fakta: Haag-tribunalen

ICTY (International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia) kallas allmänt Haag-tribunalen. Den etablerades 1993 som en tillfällig domstol, men dess mandat har förlängts för att kunna avsluta bland annat den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzics och generalen Ratko Mladics rättegångar.

Tribunalen har hittills väckt åtal mot 161 personer. Drygt 4 500 personer har vittnat sedan 1993.

Domstolen var den första i sitt slag och har påverkat internationell rätt genom sina domar mot höga befattningshavare samt vad gäller bevisning om folkmord och våldtäkt som ett särskilt krigsbrott.

Den förre serbiske presidenten Slobodan Milosevic dog i häktet 2006 under pågående rättegång.

Fakta: Folkmordet i Srebrenica

Srebrenica, en då bosnienmuslimsk enklav i nordöstra Bosnien, intogs den 11 juli 1995 av den bosnienserbiska armén under ledning av överbefälhavaren Ratko Mladic.

FN-truppen Unprofor hade lovat att skydda staden, men enbart 400 nederländska soldater fanns på plats.

Medan kvinnor och barn bussades ut ur området fördes män och äldre pojkar undan av angriparna.

Från den 11 juli och framåt avrättades tusentals män och pojkar runt Srebrenica och begravdes i massgravar.

Myndigheternas lista över saknade eller dödade innehåller över 8 000 namn.

Fakta: Folkmord i internationell rätt

I dagligt tal avser folkmord ofta omfattande dödande av civila, men i internationell rätt har folkmord tidigare bara slagits fast i två fall: massakern i Srebrenica i Bosnien 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. Den juridiska termen folkmord fanns inte före andra världskriget.

Enligt FN:s folkmordskonvention från 1948 innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp".

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har också åtalat Sudans president Omar al-Bashir 2008, i dennes frånvaro, för folkmord i regionen Darfur. Folkmordsrättegångar pågår också vid dels en FN-stödd domstol i Kambodja mot ledare för Röda khmererna på 1970-talet, samt mot Guatemalas exdiktator Efraín Ríos Montt.

Karadzic fälls för folkmord på omkring 8 000 män och pojkar i Srebrenica 1995.

– Syftet var att förgöra muslimerna i Srebrenica som helhet, sade rättens ordförande O-Gon Kwon.

Karadzic var den ende som kunde förhindra Srebrenica-massakern, anser rätten. I stället "gav han order om att de bosniska männen och pojkarna skulle föras bort och dödas".

Karadzic fälls också för krigsbrott och brott mot mänskigheten för den 44 månader långa belägringen av Sarajevo. Krypskyttet och granatbeskjutningen av huvudstaden utgjorde mord, brottsliga attacker mot civila och hade som syfte att injaga skräck i befolkningen.

– Utan hans stöd hade attackerna inte ägt rum, sade O-Gon Kwon.

Det var också ett krigsbrott att ta över 200 FN-soldater som gisslan i flera städer i maj-juni 1995, anser FN:s krigsbrottsdomstol för det forna Jugoslavien, ICTY.

Frias också

Karadzic är också skyldig till brott mot mänskligheten i en rad städer såsom Banja Luka, Prijedor och andra orter, meddelar domstolen. Men han frias för folkmord i dessa samhällen, till besvikelse för brottsoffer därifrån.

– Jag är mycket besviken, säger Azra Jelacic, ordförande i Bosnisk-hercegovinska riksförbundet i Sverige, till TT.

En så pass lång rättegång (428 dagar) borde ha kunnat bevisa Karadzics skuld för ett utbrett folkmord i Bosnien, anser hon, som själv bodde i Banja Luka under kriget.

– Planen var att rensa bort dessa människor för att de inte var lika mycket värda, de skulle utplånas, säger Jelacic, som fortfarande anser att rättvisa inte har skipats.

Hjälte och monster

Karadzic var samlad och lyssnade uppmärksamt när han fick sin dom. Han förnekar brott och kommer att överklaga, säger hans advokat enligt Reuters.

– Mitt samvete är rent, sade Karadzic när rättegången slutade.

För många serber är Karadzic en hjälte som stod upp för sitt folks rättigheter när Jugoslavien föll sönder.

För andra är Karadzic ett monster som återinförde dödsläger i Europa ett halvt sekel efter nazisterna.

Utrikesminister Margot Wallström (S) påpekar i en skriftlig kommentar att domar mot dem som begått övergrepp i kriget är nödvändiga "för att Bosnien och Hercegovina som land ska kunna gå vidare. Det är viktigt att ledare i regionen nu agerar ansvarsfullt och fortsätter att främja sannings- och försoningsarbetet".

Utdragen process

Förre utrikesministern Carl Bildt som noga följt utvecklingen på Balkan konstaterar att ett definitivt avslut kommer längre fram.

– Men det är osannolikt att ett överklagande kan leda till något fundamentalt annorlunda domslut.

Han tycker att det viktigt att alla respekterar domen och att komma ihåg att brotten i Bosnien-Hercegovina begicks av individer, inte av nationer.

Han är övertygad om att kriget, som bröt ut 1992, hade kunnat avslutas redan året därpå.

– Det fanns ju en fredsplan som var möjlig att genomföra och som egentligen stoppades av den nya amerikanska administrationen när den kom in. Sedan tog det ytterligare två år av dödande.

Bildt anser att de noggranna, men utdragna, rättsprocesserna i FN-tribunalen också har försenat försoningsprocessen i Bosnien-Hercegovina alltför länge.