Det stundande taiwanesiska presidentvalet har inte bara betydelse för Taiwan. Det följs med stor vaksamhet i både Peking och Washington.

Efter fyra år med Ma Ying-jeou från Kuomintangpartiet som Taiwans president är förhållandet till kommunistregimen på andra sidan Taiwansundet bättre än någonsin. Utbytet med fastlandet har blivit tätare. Viktigast är ett handelsavtal från 2010, som sänkt tullsatserna på hundratals taiwanesiska varor i Kina och gett den taiwanesiska ekonomin ett uppsving.

Krigshotet har samtidigt minskat. Annat var det under 2000-talets första åtta år med Chen Shui-bian från Demokratiska framstegspartiet (DPP) på presidentposten. Chen, numera i fängelse för korruption, hamnade i konfrontation med Peking genom planerna på taiwanesisk självständighet. 

Kommunistregimen, som hävdar att Taiwan är en provins i Kina, antog 2005 en lag som tillåter militärt våld om Taiwan skulle utropa sin självständighet.

President Mas främsta rival i valet den 14 januari är DPP:s Tsai-Ingwen, vars viktigaste vallöfte är att utjämna inkomstklyftor. Tsai har en mer pragmatisk inställning till Pekingregimen än Chen. Utbytet med Kina, den största handelspartnern, ska fortsätta, men inte till priset av att Taiwan slukas upp – en risk som Ma utsätter taiwaneserna för, menar hon. Tsai vill föra nya förhandlingar om mer samarbete först efter en folkomröstning.

I dag anser en majoritet av taiwaneserna att Taiwan varken ska återförenas med Kina eller bli självständigt utan att det rådande läget ska bestå.

Tsai och Ma ligger relativt jämnt i opinionsmätningar. En tredje kandidat, James Soong från ett litet Pekingvänligt parti, kan urholka stödet för Ma och bidra till ett maktskifte.

Mycket tyder på att inte bara Peking, utan också USA, föredrar Ma. Genom varmare förbindelser över sundet har Ma-administrationen underlättat USA:s relationer med Kina. Enligt en amerikansk lag ska USA garantera Taiwans säkerhet och förse taiwaneserna med vapen.

För fortsatt samarbete även om Ma inte blir omvald, har Peking gjort klart att Tsai måste ändra sig och erkänna en överenskommelse från 1992 om att det bara finns ett Kina. Den har varit utgångspunkten för den senaste tidens lyckade förhandlingar, trots att Peking och Kuomintang har olika tolkningar av vad ”ett Kina” egentligen innebär. Om Tsai inte går med på kravet kan utbytet med Taiwan läggas på is och spänningarna öka. 

Pekings mål är att övertyga taiwaneserna om fördelarna med en återförening. Men de fagra löftena om samarbete är förenade med ett påtagligt hot: närmare 1 500 missiler längs kinesiska kusten är riktade mot Taiwan.